Sidor

torsdag 27 maj 2010

Sommarens söta

För ganska länge sedan fick jag bakboken Två systrars söta i present. Det är en otroligt vacker bok, så även om man inte bakar något ur den är det väldigt trevlig att bläddra i (men jag har använt den).

Boken Sommarens söta har jag fingrat på många gånger och jag tror jag gett bort de i present, men aldrig skaffat en egen. Idag slog jag till. Jag har hört rykten om att hallonpannacottapajen i den är helt oslagbar. Få se bara när jag kommer mig för att testa.

måndag 17 maj 2010

Fjärilen i min hjärna

Anders Paulruds bok Fjärilen i min hjärna är en bok som gör ont att läsa, som berör. Paulrud skriver ner tankar om den cancer som han vet innebär slutet för honom. Det är inte en bok om kampen mot cancer, utan mer ett bokslut, en dagbok. Det är heller ingen bok om att acceptera sjukdomen. Paulrud vill leva och är inte på något sätt besegrad. Han är uppkäftig mot sjukdomen och utmanar den genom att tända ännu en cigarett ...

En tunn bok, men ingen bagatell.

Midnight Fugue

Reginald Hill är en favorit bland deckarförfattare och jag blev inte besviken på Midnight Fugue. Andy Dalziel och Peter Pascoe i högform som vanligt.

Jag saxar lite:

"Gina Wolfe kommer till Mid-Yorkshire i sökandet efter sin försvunne make som antas vara död. Hon vänder sig till Andy Dalziel för att få hjälp. En journalist anar att det scoop han i flera år drömt om har landat i hans knä. En kvinnlig assistent till en parlamentsledamot misstänker att hennes chef döljer skelett i garderoben. En hänsynslös affärsman gör allt för att se till att hemligheter i det förgångna fortsätter vara dolda. Flera berättelser, två omaka kriminalkommissarier som försöker förstå hur allt hänger ihop och en klocka som obönhörligt tickar på."

Ja, ni förstår upplägget. Klassisk kriminalroman, men väldigt brittiskt. Och väldigt bra.

Norwegian wood


Efter att ha läst Sputnik Sweetheart blev jag sugen på att läsa om min gamla Haruki Murakami-favorit Norwegian Wood. Jag minns att jag berättade om boken för en kompis förra gången jag läste den. Jag sa att jag inte kunde berätta vad den handlade om, men att jag inte ville att den skulle ta slut. Det är något med stämningen och språket i den som gör att man vill stanna kvar i den trots att den är mycket sorglig.

Huvudpersonen Toru, hans stora kärlek Naoko, deras bräckliga kärlekshistoria. De är gamla barndomsvänner som träffas på nytt av en slump. Men då tas Naoko in på ett vårdhem för psykiskt sjuka. Toru vänta, skriver brev och de träffas under några få korta besök.

Lågmält utan att undvika de svåra. Kroppsligt men aldrig förfulat. Komplicerat och vackert.
Jag läser om och jag tycker om - den här gången också!

Den väntade

Den här boken fick jag i min julklappspåse och jag läste den ganska snart efter jul, men jag har inte kommit mig för att blogga om den tidigare: Kathleen McGowans Den väntade. Temat var mycket lovande:

Huvudpersonen Maureen Paschal ska skriva en bok om berömda kvinnor genom tiderna. Hon kommer en stor hemlighet på spåren - en hemlighet som många dött för. Hon upptäcker en mystisk profetia om "den väntade" och vem den syftar på och snart svävar hon själv i livsfara.
Det är alltså en variant på myten om Maria Magdalena som Jesus hustru och moder till hans barn och att hon är det heliga blodet ("sang real", den heliga gralen) som har fört Jesus blodsband.

Det står att boken ska vara "andlöst spännande", men tyvärr tycker jag aldrig att den blir det. Jag tycker den är stökig och inte särskilt engagerande. Jag ville gärna tycka om den, jag gillar det historiska temat och ett bra och spännande "pussel" är alltid kul. Men jag känner inget för huvudpersonen och jag gillar inte det övernaturliga temat. Tyvärr :(

De dödas bok

Jag har inte tidigare läst någon kriminalroman av Patricia Cornwell och efter De dödas bok kommer jag nog inte att läsa några fler. Jag gillade faktiskt inte alls den här boken. Den var dåligt berättad, det var svårt att hålla isär personerna, svårt att förstå varför de agerade som de gjorde och det blev aldrig spännande. Jag har dessutom helt glömt vad den handlade om så den lämnade verkligen inga spår.

Hoppa över den!