söndag 31 mars 2013

Förr eller senare exploderar jag (The Fault in our Stars)

Efter Helenes skriverier är det min tur att ta över pinnen i Bonnier Carlsens bloggstafett kring boken "Förr eller senare exploderar jag" av John Green.

Den här boken var en sådan som alla plötsligt pratade om. Ibland låter jag bli att läsa sådana böcker när de är som mest "på tapeten", lite för att det är lätt att bli besviken på upphaussade böcker och lite "bara för att" ;)

Men till slut kunde jag inte stå emot utan klickade hem boken. Det är jag väldigt glad för - den var precis så bra som alla hade sagt!

Det är en bok som är väldigt rolig och oändligt sorglig på samma gång. Hur konstigt det nu kan låta att en bok om cancersjuka barn kan vara rolig. Det har författaren lyckats med och inte genom någon plump lyteskomik med billiga poänger, utan genom smart dialog. Något i boken får mig att tänka på filmen "Juno", även om de inte liknar varandra särskilt mycket vad gäller ämne och problematik.

Det är knappt någon mening att återberätta handlingen, för det vet väl nästan alla vid det här laget. Men för ordningens skull gör jag en kort sammanfattning. Hazel är svårt sjuk i cancer och vill helst bara stanna hemma och titta på TV. Hennes föräldrar övertalar henne att gå till en stödgrupp för ungdomar med cancer. Hon går motvilligt dit, men blir mer positivt inställd när Augustus dyker upp i gruppen.

De börjar umgås och upptäcker att de både är väldigt olika och väldigt lika och att de trivs väldigt bra tillsammans. Hazel introducerade Augustus för sin favoritbok och sin önskan om att få veta vad som händer karaktärerna i boken som slutar på ett väldigt abrupt sätt.

Tillsammans försöker de få kontakt med författaren för att få svar på sina frågor, samtidigt som sjukdomen gör livet och framtiden oberäknelig.

Det jag gillar bäst av allt är samtalet och stämningen mellan de två huvudpersonerna Hazel och Augustus. Det är något så ärligt, innerligt och vemodigt i den som går rakt in i hjärtat.

Det är alltid jobbigt att läsa böcker där man vet att något hemskt kommer att hända. Jag läser med en klump i halsen hela tiden, men när det hemska händer är jag ändå inte beredd. Det kan inte hjälpas att tårarna kommer, trots att jag står på en kall och blåsig perrong bland en massa människor.

Mer vill jag egentligen inte säga för att inte spoliera den för de som ännu inte har läst den - det finns visst sådana fortfarande ;)

Jag räknar in den här boken som marsbok i min läsutmaning "böcker om böcker" eftersom boken som Hazel och Augustus vill veta slutet på har en så central roll i berättelsen och i deras liv. Det är en bok i boken och den är på många sätt bärare av hopp för dem båda.

Missa inte den här boken!

Imorgon fortsätter stafetten hos Reading this world.

fredag 29 mars 2013

Påskgula böcker i repris

Förra året tipsade jag om påskgula böcker. Det inlägget kan du hitta här.
Och med det önskar jag en riktigt glad påsk!

tisdag 26 mars 2013

Bloggstafetten är igång!

Bonnier Carlsen har startat en bloggstafett kring boken Förr eller senare exploderar jag (The Fault in our Stars) av John Green. En så kul idé. Och jag har stafettpinnen den 31 mars, så då får i hålla utkik är.

Igår startade bloggstafetten hos Läsa och lyssna och idag är det Fabulerat som tagit över. Båda är mina bloggambassadörskollegor för Boksmässan 2013 :)



Tävling hos Paperbacklover

Paperbacklover firar 100 000 besökare och en blurb med en tävling.
Jag är med.
Tävla du med!

söndag 24 mars 2013

De obloggade läggs på hög

Jag har en dålig ovana att låta de obloggade böckerna samlas på hög. Dessa ligger just nu på vänt + ett rec.ex av en bilderbok och ett annat rec.ex som jag snart läst ut. Borde ta mig en bloggdag.

fredag 22 mars 2013

Har du läst några nobelpristagare? Har du läst alla?

Jag vet någon som har läs alla! Min bloggambassadörskollega Josefin som bloggar på Nobelprisprojektet har precis läst den 109:e och siste nobelpristagaren. Läs om projektet på hennes blogg. En imponerande prestation!

Nu undrar vi alla - vad ska hon läsa nu?

Böcker A-Ö: Ö

Nu är det de riktigt svåra bokstäverna kvar i utmaningen Böcker A-Ö:

Veckans bokstav är Ö. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i.

Bok på Ö: Över ytan av Kate Cann - en av tre böcker i en bra ungdomsboksserie.

Författare på Ö: Håkan Östlundh skriver spännande deckare som utspelas på Gotland.

Litterär karaktär på Ö: Örjan den höjdrädde örnen av Lars Klinting. Som så ofta är barnböckerna räddningen i den här kategorin ;)

Böcker A-Ö: U

Jag har bara några få bokstäver kvar i utmaningen Böcker A-Ö.

Veckans bokstav är U. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i.

Bok på U: Klassikern Unga kvinnor av Louisa May Alcott platsar fint här. Den har väl nästan alla läst?

Författare på U: Kaari Utrio. En finsk författare som skriver fina historiska romaner.

Litterär karaktär på U: Ulrike i Vibeke Olssons bok Ulrika och kriget. Det är en bok som jag inte läst än, men eftersom jag tycker mycket om författarens andra böcker är det nog bara en tidsfråga. Någon som läst?

torsdag 21 mars 2013

Böcker A-Ö: Ä

En bokstav till i utmaningen Böcker A-Ö.

Utmaningen låter så här:
"Veckans bokstäver är Q, Ä, X. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i."

Bok på Ä: Ängeln på sjunde trappsteget av Frank McCourt. Den har några år på nacken, men jag älskade den när den kom.

Författare på Ä: Här få jag lämna tomt. Kan inte komma på ett enda namn, tyvärr ...

Litterär karaktär på Ä: Älskade av Toni Morrisson. En märklig och fascinerande karaktär.

Böcker A-Ö: Q

Jag har slarvat lite med deltagandet i *Malins* utmaning Böcker A-Ö. Idag publicerar hon det sista inlägget. Oj, oj - jag hade ju tänkt blogga ikapp!

Malin väljer att klumpa ihop de sista svåra bokstäverna q, c och ä för att de är så svåra. Jag kom dock på en sak i varje kategori på bokstaven Q och det vill jag ju gärna stila med ;)

Utmaningen låter så här:
"Veckans bokstäver är Q, Ä, X. Utmaningen är att nämna en bok, en författare samt en karaktär på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om det är något vi ska testa eller strunta i."

Bok på Q: Queen Mum av Kate Long. Jag har inte läst den än, så jag kan inte berätta om den är bra. Men jag har i alla fall en bok på Q i min hylla ;)

Författare på Q: Quentin Blake. Han är kanske mest känd som illustratör bl.a. av Roald Dahls böcker, men han har även författat egna barnböcker.

Litterär karaktär på Q: Quoyle i den strålande bra boken Sjöfartsnytt av Annie E. Prolux. Har du inte läst den? Gör det bums!

Återkommer med övriga bokstäver.

måndag 18 mars 2013

Publicera dig!

Susanne Holmgrens bok Publicera dig! är en väldigt konkret handbok med tips och råd till aspirerande författare. Hon skriver både om bra saker att tänka på vad gäller själva skrivprocessen och vad man ska tänka på rent praktiskt innan man skickar in ett manus till ett förlag. Hon ger också råd om hur man kan resonera kring vilka förlag man kontaktar och en inblick i hur processen på ett förlag kan se ut innan ett manus blir antaget och vad som händer efteråt. Ett sista kapitel behandlar alternativa publiceringskanaler och olika möjligheter att sprida sin text.

Det jag gillar med den här boken är att den är just så konkret. Den är lättsamt skriven och det gör råden väldigt tillgängliga. Den skönmålar inte på något vis författaryrket eller vägen fram till publicering. Den inger inga falska förhoppningar, men uppmuntrar den som tror på sitt författarskap och sitt manus. Andemeningen är i stort att det är väldigt svårt att få ett manus publicerat på ett förlag, men att det absolut inte är omöjligt.

Susanne Holmgren uppmuntrar författaren att se förfarandet med att skicka in manus och få refuseringsbrev – ofta många gånger - som en del av skrivprocessen och att använda all respons och alla erfarenheter som ett medel att bli en ännu bättre författare.

Jag arbetar själv på förlag och uppskattar att den delen av boken som handlar just om urvalsprocessen på förlagen är väldigt nyanserad och väl beskriver alla de faktorer som avgör om ett inskickat manus faktiskt når ända fram till publicering. Jag uppskattar också att författaren till boken lägger stor tonvikt vid vikten av att skicka in ett så färdigt manus som möjligt och till och med tipsar om hur man kan skriva ett följebrev. Det är inte ovanligt att slarvigt redigerade manus och följebrev med starka krav på hur publiceringen ska ske, landar hos förlagen. Om nålsögat är litet redan innan, så krymper det avsevärt när det finns faktorer som försvårar bedömningen eller avskräcker från ett samarbete.

I förordet skriver Susanne Holmgren: ”Använd Publicera dig! som en uppslagsbok och låt innehållsregistret guida dig in i de publiceringsmöjligheter som just du är intresserad av.” Som en handbok och en uppslagsbok fungerar den här boken utmärkt. Den är mycket matnyttig och för till exempel en kursledare på en skrivarutbildning är den väl värd att tipsa om

Den här bloggposten är tidigare publicerad hos Dagens bok.

Så gör jag. Konsten att skriva

Bodil Malmsten är en välkänd författare och i boken Så gör jag. Konsten att skriva delar hon med sig av sitt eget arbetssätt och sin egen skrivprocess.

På baksidan står det ”Den här boken är en lärobok, en handbok med erfarenheter, verktyg, redskap, råd, tips, exempel, goda exempel och avskräckande.”

Själv skulle jag nog snarare kalla det för en inspirationsbok. Bodil Malmsten betonar flera gånger att boken heter ”Så gör jag” och att det hon skriver är så som hon gör och som hon fungerar i sin skrivprocess.
Hennes tips är ömsom konkreta, ömsom nästan obegripliga. Hon skriver om sin kärlek till skiljetecken och varför hon inte tycker att man bör använda liknelser (men att hon själv gör det ändå). Kanske ger det mig som läsare oftare ett leende på läpparna än ett konkret och användbart råd.

Boken är skriven på Bodil Malmstens poetiska och lite flyktiga språk som den som läst hennes romaner känner igen. Hon gör omtag, upprepar sig och ändrar sig. Kapitlen är korta och kryddade med citat från författare och ur böcker. Boken är illustrerad med foton av författarens egna – vällästa – favoritböcker. Det finns förvisso ”arbetsuppgifter” till läsaren i slutet av flera kapitel, men ganska ofta formuleras uppgiften och sedan tas den tillbaka i nästa mening. En arbetsuppgift är till exempel: ”Gör inte som jag.” 

Självklart finns det väldigt konkreta och bra råd också som till exempel att varje skribent bör skaffa sig en ”egen expert” som kan tycka till om det skrivna och att man bör skapa sig ett eget litterärt kanon av böcker att inspireras av. Och att inte lämna något åt slumpen: ”Ett tecken på att en bok är en riktig bok är att inget av det som står bara får ha råkat bli.”
Som handbok i skrivande kanske jag inte skulle rekommendera den här i första hand, men en ganska trevlig läsning var det i alla fall för mig.
Den här bloggposten är tidigare publicerad hos Dagens bok.

söndag 17 mars 2013

Böcker om böcker: februarisammanfattning

Oj, nu har era länkar för marsböckerna börjat ramla in , så det är hög tid att ta tag i sammanfattningen av förra månadens läsning.Jag ber om ursäkt igen för att det har dröjt, men vi har som sagt varit galet sjuka här.









Om man deltar i flera läsutmaningar är det smart att försöka slå två flugor i en smäll. Det gjorde Mimmimarie när hon valde V.S. Naipauls bok Att läsa och skriva, En personlig betraktelse. Den platsar både här och i hennes nobelprisutmaning. En essä om författarens eget förhållande till böcker om läsning. En liten pärla.








Bloggbohemen valde att återuppta bekantskapen med boken Drottningen vänder blad av Alan Bennett. Drottningen är i det här fallet Storbritanniens överhuvud som av en slump råkar på en bokbuss och känner att hon bör låna en bok. Men den handlar också om att upptäcka tjusningen med läsning. Trivsam läsning.
(Vad Mimmimarie tyckte om den tidigare i utmaningen kan ni läsa här)







En muppig bok kallar (Inte så) Anonyma bibloholister sin februaribok Mitt liv som bok av Paul Desalmand. Det är inget hon rekommenderar - tvärtom önskar hon den ett hemskt öde: "Jag är så less på den där dryga boken till slut att jag unnar den en ganska elak död. Papperstuggen? För milt."
(vad Bloggbohemen tyckte om boken tidigare i utmaningen kan ni läsa här)









Flickan och böckerna läste The Case of the Missing Books av Ian Sansom. Enligt bloggerskan är den förvisso farsartad, men med det försonande draget att den beskriver en kärlek till Nordirland, till bokfolk och till böcker.
(vad jag tyckte om den tidigare i utmaningen kan ni läsa här)









Laurence Cossés Drömbokhandeln hamnade denna månad i Bokhyllan i pepparkakshuset och den gjorde att hon fick både en trevlig läsupplevelse och en lång lista med nya boktips.
(vad Gothiques bokblogg tyckte om den tidigare i utmaningen kan ni läsa här)








Bokföring enligt Monika fyller en vit fläck på sin litterära karta med att läsa sin första bok av Kerstin Ekman. Boken Grand final i skojarbranschen som är en sk. autofiktion, fiktion med självbiografiska inslag, imponerar dock inte. Det var "som att lyssna på en historieberättare som hela tiden tappar tråden". Bloggerskan ger dock inte upp om Ekman, utan ska ge henne ytterligare en chans. Bra! :)






En bok om att skriva böcker är tipset från Violens boksida den här omgången. Bodil Malmstens bok Så gör jag: konsten att skriva är en repris, men det verkar inte vara en nackdel: "Det här är en bok som man bör äga. Helt enkelt av den anledningen att den bara måste läsas igen och igen."
(den här boken har även jag läst nyligen, men inte till utmaningen. Mitt inlägg hittar ni här)







Ja, det var februariböckerna. Fick ni någon ny bok på er läslista? ;)

söndag 10 mars 2013

Jag har inte glömt ...

... februarisammanställningen av "böcker om böcker". Jag har haft lunginflammation :(

Det här med att vara "lungsjuk" må verka glamouröst i litteraturen.
I verkligheten - not so much ...

fredag 8 mars 2013

Upphittad!

Jag fick ett mejl om att en av mina BookCrossing-böcker hade hittats. Jättekul! Blir sugen på att skicka ut fler.

Svea tvättar

Häromdagen damp ett recensionsexemplar av boken Svea tvättar er i brevlådan. Skoj - tack till Massolit förlag.

Jag har fått tjuvkika på den här boken innan den var klar eftersom jag känner både författaren Linda Palm och illustratören Jessica Lindholm. Jag har dessutom haft förmånen att få samarbeta med dem båda i andra bokprojekt.

De känner mig dock tillräckligt väl för att veta att jag inte är rädd för att säga vad jag tycker om det de skriver/tecknar ;)

Vad tycker jag då?
Först och främst gillar jag omslaget väldigt mycket. Det är befriande med de svarta, vita och röda som motvikt till allt pastellgulligt i den här genren (och färgskalan går igen inne i boken). Dessutom är vissa partier på omslaget blanka (sk. partiell lack) och det är jag väldigt svag för.

Jag läser boken för min (snart) 2-årige son. Berättelsen är total igenkänning för honom, trots att han aldrig haft en egen "snutte". Det intressanta med att stoppa ner saker i toaletter, det spännande i att trycka på knapparna på tvättmaskinen. Hans underläpp darrar när Svea blir ledsen och han ropar "ja" när mamma avslöjar sin överraskning som gör Svea glad igen.

Det är en enkel berättelse, men jag vet hur svårt det är att få det enkla på precis rätt nivå. Det har författaren verkligen lyckats med.

Berättelsen slutar med en sk. storyline, en bildserie där bokens bilder upprepas. De bilderna uppehåller sig gärna min son vid - han pekar och pratar om bilderna.

Nu vet jag ju att Svea och hennes mamma finns på riktigt, så det är roligt att se dem i illustrerad version. Bildlikheten är stor :)
Jag är extra förtjust i Sveas små randiga och korviga strumpor - en detalj som jag känner så väl igen.

Boken är mitt i prick för den som har barn i åldern 1-3 år (men min 4,5-åring läser den gärna också). Svea tvättar landar snart i en bokhandel nära dig!

söndag 3 mars 2013

Tillbaka till henne

Det kanske är tidigt att utse årets bästa bok redan nu, men den här kommer att ligga väldigt bra till i en "topp tio" i slutet av året.

Sara Lövestams Tillbaka till henne har stått i min hylla ett tag och jag har hört mycket bra om den. Nu kan jag instämma i hyllningskören. Det är alltid lite klurigt att blogga om en bok som man tycker väldigt, väldigt mycket om - allt låter så platt. Men jag gör ett försök.

Det handlar om Hanna med ett trist jobb på arbetsförmedlingen, en pojkvän som gör henne mer och mer irriterad och en mamma som aldrig är nöjd.

Det handlar om Signe som är folkskollärarinna och är vansinningt arg över att manliga lärare tjänar mer än kvinnliga, hennes uppvaktande kavaljer Anders och om Anna som får henne att känna så mycket mer än Anders någonsin fått.

Det handlar om ett par kängor, en linjal, ett par glasögon och en brosch som länkar samman Hanna och Signe. Som länkar samman nutid och dåtid.

Sara Lövestam skriver skickligt Hannas och Signes berättelser. Ja, framför allt är det kanske Signes berättelse - om kampen för röstätt, bättre villkor för kvinnor och om kärlek som inte accepteras i samtiden. De vackra breven mellan Signe och Anna är den stora behållningen med boken och det är de som bär berättelsen framåt och det är de som ger Hanna "nyckeln" till Signe.

Det finns så mycket i den här boken som jag tycker om. Från stort till smått.
Språket. Stämningen. Att Hanna är både stark och skör, utan att på något sätt vara de kliché som mina ord om henne antyder. Värmen som skildrar Erik och Caroline, de två äldre personer som hjälper Hanna att leta sig tillbaka i historien. Hur Signe säljer silverbeslagen på sin byrå för att ha råd att köpa en present som mottagaren längtat efter. Den bohemiska Àgi. Den strama Elvira. Och Hannas pojkvän Johan, som kanske inte är så oengagerad som man skulle kunna tro.

Eftersom jag läste den i februari faller den under temat bokälsklingar.
Behöver du ens fråga? ;) Jag kan varmt rekommendera den här boken!











Jag har tidigare läst I havet finns så många stora fiskar och Udda av samma författare.

Vilka åker till mässan?

En fråga - vilka av er bokbloggare som brukar titta in här planerar att åka till bokmässan i september?