Hela mitt hjärta

Jag utnyttjar inte det fina vädret så mycket med att ligga på stranden och läsa, utan sitter ju mest inne och ammar. Men å andra sidan får man ganska mycket läst då också. I en 10-kronorslåda på den lokala affären hittade jag Hela mitt hjärta av Catherine Dunne. Jag var lite skeptiskt eftersom den är utgiven på Richters Förlag (Damm) och jag är i allmänhet lite skeptisk mot deras skönlitteratur. Men de har å andra sidan några bra böcker också (t.ex. serien om Damernas detektivbyrå) och boken hade ett positivt omdöme av Roddy Doyle på baksidan. Och för 10 kronor kan man ju nästan chansa på vad som helst.

Boken handlar om Rose som lever ett traditionellt irländskt liv - hon sköter hemmet och barnen och hennes man Ben gör karriär. En dag lämnar Ben Rose efter att först ha tömt deras bankkonto och hon upptäcker snart att han dessutom har lämnat henne för sin älskarinna och lurat sin affärskompanjon (tillika älskarinnans man). Rose måste nu skapa ett nytt liv för sig och barnen. Det är en ganska klassisk historia om en nedbruten kvinna som bygger upp sitt liv igen och inser att hon inte behöver en man för att ha ett värde. Men den är ganska rappt berättad i korta kapitel där nutid och dåtid varvas. Inte så tokigt.

Kulturfyran: Vem vill du vara? Vem vill du träffa?

Så var det dags för en kulturfyra igen. Så här lyder temat för denna vecka:

"Dagens Nyheters Kulturavdelning har en serie jag brukar läsa där deras kulturskribenter skriver om vilka litterära figurer de hade velat träffa i verkligheten. Sådant där är så kul. Så låt oss släppa loss fantasin":

1. Vilken romanfigur står dig nära?
Oj, det här tycker jag är så himla svårt! Jag blir alldeles blank i huvudet. Jag kommer bara på en romanfigur som jag ville vara när jag var yngre och det är Sebastian i Michael Endes bok Den oändliga historien. Inte för att jag identifierade mig med honom som person utan för att jag så gärna också skulle vilja "sugas in" i den fantastiska berättelsen och få uppleva det han gjorde.

2. Vilken romanfigur hatar du?
När jag läste Stieg Larssons Män som hatar kvinnor så hatade jag verkligen Bjurman (visst hette han så?) - Lisbet Salanders genom-onda advokat.
3. Vilken romanfigur skulle du vilja skriva ett brev till?
Kanske till Morris och Betty i Jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket av Gunnar Ardelius med önskan om att de ska hitta kärleken igen.

4. Vilken romanfigur skulle du vilja hade en blogg?
Torunn i Anne B. Ragdes böcker Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna. Jag tror att det skulle kunna vara en ganska drålig blogg om livet på grisfarmen och hennes excentriska farbröder.

Mörker som gör gott

Jag blev sugen på att läsa Thomas Engströms Mörker som gör gott efter att ha läst om den hos blogg_bohemen. Och den fanns på reabordet på Åhléns här också. Jag gillade den här boken skarpt!

Ja, om man bortser från det väl tillrättalagda slutet som kändes lite onödigt. Men språket är fantastiskt. Engströms beskrivning av huvudpersonen på första sidan är ju bara suverän: "Det är en fet karl, en sur jävel. Mörkt skägg, vit hy, ögon som svarta blommor efter en vecka i lösningsmedel." Det är alltså huvudpersonen Tobias Ekman - en medelålders svensk universitetslärare sedan länge bosatt i Boston. Han är något av en enstöring, men en dag dyker en tonårig pojke upp hos honom och påstår att han är Tobias son. Det som händer berättas ur tre olika personers perspektiv, men lika rappt och med samma svarta humor. Engströms bok är en synnerligen trevlig bekantskap och min favoritkaraktär är en av Tobias få vänner - kollegan Steinowsky.

Ett citat till: "När man dricker kaffe ger man sig själv andrum. Och det är ett vackert ord, kaffe, särskilt på svenska."

Böcker A-Ö

Femte bokstaven i *Malins* bokstavsalfabete:

Femte bokstaven ut blir S. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Författaren på S måste ju bara bli Shakespear. Författarnas författare. Min absoluta favoritpjäs är Mycket väsen för ingenting.
• Roman på S blir Sista brevet till Sverige av Vilhelm Moberg som får symbolisera hela den fantastiska romanserien om utvandrarna. Jag har just "tvingat" maken att läsa dem - jag tyckte de saknades i hans litterära uppfostran.
• Och som romankaraktär på S väljer jag Smilla i Peter Hoegs Fröken Smillas känsla för snö för att det är en karaktär och en roman som jag önskar att jag förstod bättre.

Labyrinten

I månadens paket från Månpocket kom Labyrinten av Kate Mosse. Det är en berättelse med två parallella historier - en i nutid och en på 1200-talet - som vävs samman på ett spännande och lätt övernaturligt sätt.

Grundstoryn är jakten på den heliga graalen och visst får man lite vibbar från "Da Vinci-koden". Men jag tycker det att det här är bättre. Färre cliff hanger-vändningar och pusseldeckarelement och mer historisk roman och intressanta människoporträtt. Men väldigt spännande!

Rekommenderad sommarläsning!

Böcker A-Ö

Nu är det dags för fjärde bokstaven i *Malins* bokstavsutmaning:

Fjärde bokstaven ut blir B. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Boken på B blir faktiskt Bibeln - det är ju böckernas bok, inte sant? Nu måste jag ju erkänna att jag inte läser den så ofta, men vi läste delar av den på litteraturvetenskapen och det är en rätt så fantastisk saga.
• Författare på B blir Carina Burman. Jag gillar hennes historiska romaner. Den jag gillar allra bäst är brevromanen Min salig bror Jean Henrich om skalden Johan Henric Kjellgren. Den borde fler läsa.
• Den litterära karaktären hämtar jag ur Burmans böcker. Det är den kvinnliga huvudpersonen Euthanasia Bondeson ur Burmans historiska deckare. Mest för att jag tycker att Euthanasia är ett så häftigt förnamn (nu var det ju inte det om började på B, men ändå).

Körflickorna

Alan Warners Körflickorna kom neddimpandes i brevlådan i pocketutbytet (femte boken tror jag). Den handlar om ett gäng irländska flickor i en katolsk skolkör som åker till London för att vara med i en körtävling. Men istället ägnar de sig åt shopping, sex och att dricka enorma mängder alkohol.

Det är inte särskilt bra, inte särskilt intressant och jag får ingen känsla för någon av flickorna eller förståelse för varför de beter sig som de gör.

Slöseri med lästid.

Böcker A-Ö

Nästa bokstav ut i *Malins* bokutmaning är bokstaven C:

Tredje bokstaven ut blir C. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Min författare på bokstaven C blir Aidan Chambers - en riktigt bra ungdomsboksförfattare (t.ex. Dansa på min grav)
• Boken på C får bli Caipirinha med döden av Maria Ernestam. Boken är absurd, annorlunda och mycket, mycket bra.
• Litterär karaktär … hmmm … svårt. Nej, jag kommer inte på någon. Jag får hoppa över det den här gången om ingen kan komma med ett bra tips.

Tyskungen

Camilla Läckberg är kanske inte min favorit av de svenska deckarförfattarna - mest på grund av det dåliga språket - men som sommarläsning fungerar det alldeles utmärkt.

Tyskungen är inget undantag. Även i denna deckare är författar/polis-paret Erika Falck och Patrik Hedström huvudpersoner. De är nu gifta och har en dotter tillsammans. Erika börjar jobba igen efter föräldraledigheten och Patrik ska ta hand om deras dotter. Men istället för att skriva den bok hon borde skriva så undersöker Erika varför hennes mamma hade en nazistmedalj gömd på vinden (den som hon hittade i slutet av förra boken). När ett två av moderns barndomsvänner blir mördade kan vare sig Erika eller Patrik hålla sig borta från polisundersökningen.

Kulturfyran: Bibliotek

På Kulturbloggen finns något som kallas kulturfyra. Denna veckan handlar det om bibliotek:

1. Hur skaffar du de flesta av de böcker du läser? Köper eller lånar? Köper inbundna böcker eller pocket?
Jag är i princip beroende av "ta fyra - betala för tre"-pocketar, men på sistone har jag börjat låna mer och mer på biblioteket (för att slippa köpa nya bokhyllor hela tiden). Och så har vi en liten "lånehylla" på jobbet där man ställer böcker man tror kollegorna skulle uppskatta och så kan man låna där. Ibland köper jag inbundet om jag inte kan vänta eller om det är någon författare som jag samlar böcker av.

2. Hur ofta går du på bibliotek?
Har återupptäckt biblioteket på sistone och går nog dit ett par gånger i månaden i alla fall. När jag var yngre bodde jag på vårt lokala bibliotek i metropolen.

3. På bibliotek finns ju ofta nuförtiden datorer att sätta sig vid och surfa och filmer att hyra också och en tidningshörna. Där brukar också arrangeras konstutställningar. Utnyttjar du bibliotek till något mer än låna böcker?
Nej, inte så ofta. Bläddrar i några tdningar ibland. Och fikar på caféet.

4. Och ja: vilken bok läser du just nu?
Just nu läser jag "Körflickorna" av Alan Warner

Torget

Det är inte ofta jag hittar en oläst bok i bokhyllan (bortsett från makens alla fantasyböcker då), men Fredrik Ekelunds Torget hade smugit sig undan där efter någon bokrea.

Det är en ganska speciell bok som består av små korta texter om saker "i huvudet" på personer som passerar förbi ett torg i centrala Malmö. Jag har hört att Ekelund har sin skrivarlya med utsikt mot torget och har säker suttit många gånger och tittat ut över människorna som passerar förbi. I den här boken har han skrivit de människorna från insidan, så att säga, som om han kunde läsa deras tankar. Det mesta är väl påhittat utifrån hur han uppfattar personen, men jag känner också igen en del av Malmös "original" på beskrivningarna.

Ett intressant grepp, lite tragikomiskt och väldigt allmänmänskligt.

Ingenting är heligt

Blev tipsad om Dennis Lehane av Pi och fick tag på Ingenting är heligt på bibblan.

Lehane skriver flera kriminlaromaner med privatdetektiverna Patrick Kenzo och Angela Gennaro som huudpersoner. Ingenting är heligt är en snårig berättelse om en saknad miljonärsdotter, en skum sekt och korruption. En historia där ingen går att lita på och som tar oväntade vändningar hela tiden.

Det är en ganska blodig historia som skulle kunna bli bara grov om det inte vore för huvudpersonernas rappa replikskiften och den snyggt uppbyggda handlingen. Jag tror jag måste läsa fler böcker av Lehane.

Lyckans hjul

Kajsa Ingemarsson är lättviktsläsning med kvalitet. Hennes nya roman Lyckans hjul är nog den bästa av hennes böcker jag läst, med undantag från Den ryske vännen.

Lyckans hjul handlar om tre kvinnor som inte har mer gemensamt än att de bor grannar, att de är frustrerade över sina liv och känner sig lite ensamma. När en ny granne flyttar in i kvarteret och börjar bedriva en mystiskt konsultverksamhet på kvällstid bakom fördragna gardiner, samlas de tre kvinnorna för att försöka avslöja vad den nya grannen sysslar med. Men sakta växer istället en vänskap fram mellan dem och det blir mindre viktigt vad grannarna har för sig.

Välskrivet, lättsamt med en sorglig underton och ett inte så förutsägbart slut som jag först trodde.

Bergsprängardottern som exploderade

Bergsprängardottern som exploderade är Lo Kauppis självbiografiska roman om sin barndom och uppväxt i en familj där fadern är alkoholist. Senare blir hon själv fast i ett missbruk av hungerdämpande bantningspreparat och sedan i ett amfetaminmissbruk. För att komma ur missbruket blir hon tvångsomhändertagen och placerad på behandlingshem.

Det är en naken skildring, utan förskönande omskrivningar, om en familjs försök att hålla skenet uppe, om misslyckad missbrukarvård och om att inte ge upp. Läsvärd!

Där regnbågen slutar

Där regnbågen slutar av Ceceilia (ja, det ska stavas så) Ahern är en historia om bästa vännerna Alex och Rosie, som trots avstånd och omtumlande händelser i livet lyckat hålla kontakten och bevara vänskapen. Eller är det så att deras vänskap egentligen är kärlek?

Boken berättas konsekvent genom skrivna lappar, e-mail, chat-meddelanden och brev. Det är en intressant liten finess i en annars ganska förutsägbar "chick litt"-bok.

Snuttifierat? Javisst, men det funkar bra. Speciellt som jag läste den i den första dimman efter att vi fått vår lilla flicka. Precis lagom för en mosig hjärna att koncentrera sig på.

Böcker A-Ö

Dags för andra boktaven i *Malins* bokstavsutmaning:

Andra bokstaven ut blir P. Utmaningen är att nämna en bok OCH en författare på bokstaven. Någon som ni gillar, avskyr, skrattar åt, gråter till, skräms av. Ja, listan kan göras lång men motivera ditt val så vi vet om vi ska hänföras eller skrämmas bort. För er som vill finns också kategorin litterär karaktär att lägga till.

• Bok: På spaning efter den tid som flytt av Proust (hi, hi - där blev författaren på P också) - en bok/bokserie som skrämmer mig - den verkar så lång och tung - men som jag ändå känner att jag som litteraturvetare borde ha läst.
• Författare: jag skulle ju kunna ta Proust förstås då. Annars är ju Paasilinna en stående favorit. Men eftersom *Malin* själv valt honom så säger jag istället Terry Pratchett - en otroligt rolig fantasyförfattare som maken introducerat mig för. Läs och skratta!
• Litterär karaktär: få bli Petson (och Findus) eftersom jag misstänker att mitt liv framöver kommer att involvera barnböcker (ännu) mer.