Hjälp med bokutmaning

Efter sommaren ska vi ha nytt tema i bokcirkeln och på förslag som tema var "utmaning". Fritt för tolkning - att utmana sig själv, att utmana de andra i bokcirkeln, en bok som är utmanande.

Jag är dessvärre först ut och ska välja bok i detta tema, men har ingen riktigt bra idé. Det här är kanske fusk, men någon kanske har något bra tips?

Fallen ängel

Nej, det här var ju inte alls bra! Det känns som en Twilight-kopia, men med änglar istället för vampyrer.

När den surmulne Patch blir Noras bänkkamrat i skolan tycker hon först illa om honom, men så småningom blir hon mer och mer attraherad av honom. Han verkar också veta väldigt mycket om Nora som hon inte har berättat. Långsamt går det upp för henne att han inte är en människa, utan en fallen ängel som varken hör hemma på jorden eller i himlen.

Ja, som sagt. Det känns som en kopia. Och en sämre kopia. Nora faller lite mer motvilligt för Patch än vad Bella gör för Edward (och det är kanske ännu lite mer tramsigt beskrivet ...) och det är väldigt mycket fokus på beskrivningar av hur huvudpersonerna ser ut. Nu är jag kanske inte målgruppen precis, men tyvärr tycker jag inte att storyn är särskilt spännande. Den är inte heller särskilt välskriven.

Flickan med glasfötter

Jag önskar så att jag hade tyckt mer om den här boken. Flera bokbloggare har höjt den till skyarna och ämnet kändes spännande och ovanligt.

Flickan med glasfötter av Ali Shaw handlar om Ida som bokstavligen håller på att förvandlas till glas. Hon försöker hitta någon som kan hjälpa henne och hon söker sig till en kall och avlägsen skärgård, med ett mystiskt landskap och excentriska människor. Hon hoppas att svaren på hennes frågor och lösningen på hennes problem ska finnas där. Enstöringen Midas vill först inte vill engagera sig i Ida, men så småningom gör han allt för att hjälpa henne.

Tyvärr blir jag aldrig riktigt engagerad i personerna i boken. Jag förstår inte kärleken mellan Ida och Midas. När boken är slut känner jag bara "jaha". Synd.

Men fint omslag har den i alla fall.

Vinteräpplen

Åh, den här boken gillade jag väldigt mycket!

Vinteräpplen av Josefin Sundström är en bok om fattigdom och elände, våld och sprit, barn utom äktenskap och drömmar som inte uppfylls.
Det låter väl inget vidare säger du? Jo, när det är väl berättat och skildrar starka kvinnor så blir det väldigt väldigt bra.

Vartannat kapitel handlar om Tova som är på flykt från sin misshandlande man och vartannat kapitel handlar om hennes mor Mari och hennes svåra uppväxtförhållanden. Jag gillar upplägget och blandningen av dåtid och nutid. Delar av berättelse är hämtad ut verkligheten, ur Josefin Sundströms mammas eget liv. Det läste jag först efteråt, men det gör inte boken sämre, tvärtom.

Lästips!

Kvällens godnattsaga: Krölle-Bölle

Barnens farmor var på lill-semester på Bornholm och hade den här boken om det berömda Bornholmska trollet Krölle-Bölle med sig hem som present. Det är lite som en turist-broschyr i annorlunda förpackning. Eller som em Bornholmsk version av Nils-Holgersson.

Maken läste halva innan läggdags och jag den andra halvan vid nattning. Det var skönt, för den var lång. Och på danska. Det är inte lätt för den trötta föräldern att simultanöversätta så här på kvällskvisten ;)

Kvällens godnattsaga: Madicken

Den här vintriga boken (Titta, Madicken, det snöar!) kanske inte kändes självklar när det är årets ljusaste dag, men det var den som lilla T ville att vi skulle läsa.

Astrid Lindgren är ju aldrig fel. Mina egna (och mammas) gamla kapitelböcker ligger på vinden i väntan på att barnen ska bli lite större, men det finns ju de här bilderboksvarianterna också. Den här är ganska lång, men lilla T klarar av att lyssna till rätt så långa sagor nu (det är kanske mest mamman som tycker den är väl lång som godnattsaga). Bilderna är så vackra, så vackra.

Pysselsugen

Jag är sjukt pysselsugen just nu. Jag vill baka, papperspyssla, blompyssla ...
Ja, vad som helst egentligen (utom att sy det där lapptäcket som jag haft på gång i snart ett år), men det finns inte ork eller tid för några stora projekt.

Idag lyckades jag faktiskt baka en omgång småkakor (de gamla vanliga) och förberett för att pyssla ihop några tackkort.

Helst av allt vill jag blompyssla. Gå på någon rolig kurs.
Så länge får jag bläddra i dessa.

Kvällens godnattsaga: Halvan

Som alla barn gillar lilla T ambulanser, polisbilar och brandbilar. För att inte tala om taxibilar!

Idag läste vi två Halvan-böcker vid nattningen. Jag uppskattar dem inte så mycket, men de är väldigt tydliga och detaljerade och fyller absolut sitt syfte. Lilla T gillar dem. Och i vilka andra banböcker får man chansen att utöka barnets ordförråd med ord som kärllastare, ilastningslucka och omlastningsstation.

Rött regn

När vi var på Öland tror jag att syrran plöjde en bok om dagen. Själv hann jag inte en igenom en. Å andra sidan var min bok en ganska tjock bok om pedofiler och mördare. Det kan man ju inte tåla för mycket av åt gången.

Rött regn av Dennis Lehane är boken bakom filmen Mystic River. Den som sett filem vet att det är en ganska otäck historia. Jimmy, Sean och Dave var goda vänner som barn, men en dramatisk och skrämmande händelse gör att de tappar kontakten. Som vuxna möts de igen när Sean är den som leder polisutredning när Jimmys dotter mördas och Dave blir en av de misstänkta.

Jag gillar hur barndomsskildringen vävs ihop med kriminalromanen och gör att inget blir svart eller vitt. Tyvärr är det inget som hittar sin lösning heller - det handlar mer om grader av olycka snarare än ett lyckligt slut. En stark bok i sin genre, men inget för den som vill läsa något lättsamt och trevligt.

Bokcirkelbok: Mordets praktik

För ett tag sedan blev jag medbjuden i en bokcirkel. En ytterst seriös sådan fick jag besked om ;)
Så det var lite nervöst som jag anslöt mig till gruppen - beredd på husförhör om narratologiska strukturer och postmodernism. Men det blev inte så farligt. Det var bara en alldeles vanlig trivsam bokcirkel med bokprat, prat om lite annat och fika. Precis som det ska vara.

Första boken ut för mig (april) var Mordets praktik av Kerstin Ekman. Jag gillar verkligen Ekman och såg fram emot att läsa boken. I Mordets praktik tar författaren Hjalmar Söderbergs bok Doktor Glas och väver en skicklig berättad bakgrundshistoria till hur den boken kom till. Ja, eller hur det hade kunnat gå till.

Pontus Revinge är en "andra klassens" läkare som framför allt behandlar prostituerade kvinnor. Han vill gärna komma upp sig i världen och är inte främmande för att ta till drastiska åtgärder för att nå dit. Vid ett tillfälle stöter han på författaren Hjalmar Söderberg och de talas vid om det bästa sättet att ta en annan människas liv. Kort därefter publiceras boken Doktor Glas och Pontus Revinge vill gärna ta åt sig äran av att ha inspirerat författaren till Tyko Glas handling.

Det mest fascinerande med Ekmans roman är att hon på pricken lyckas fånga stämningen i Söderbergs bok. Karaktärerna är lika osympatiska. Miljön är lika smutsig. Till och med språket har hon lyckats fånga.

Det är roligt att läsa en bok om en bok som man också har läst. Vi pratade så klart lite om Gregorius och om fakta och fiktion. Det kändes mycket bra att vara med i en bokcirkel igen.

Majboken var Johan Theorins Blodläge och den hade jag läst sedan tidigare.

Hypnositören

Nackdelen med att blogga böcker lång efter att man ha läst dem är att man (jag) har en tendens att glömma vad de handlade om. Nu har jag också överoserat deckare på sistone, så det är svårt att skilja dem åt.

Hypnositören av Lars Kepler fick mycket uppmärksamhet när den kom - inte minst för att författarnamnet är en pseudonym. Alla ville veta vem som skrivit den. När en bok blir så uppmärksammad blir jag alltid nyfiken så klart, men också lite "avtänd". Det blir nästan en principsak att inte läsa boken just då. Kanske mest för att upphaussade böcker har en tendens att göra läsaren besviken. Var det inte mer än så?

Förr eller senare läser jag boken i alla fall. Som nu. Ja, eller för några veckor sedan. Så här lyder baksidestexten:

"I ett omklädningsrum på en idrottsplats i Tumba utanför Stockholm hittas en man brutalt mördad. Sedan återfinns hans fru och dotter lika besinningslöst ihjälhuggna i familjens radhus. Avsikten tycks ha varit att utplåna hela familjen.Men sonen överlever, svårt skadad, och när kriminalkommissarie Joona Linna förstår att det finns ännu en familjemedlem kvar i livet, en syster, inser han vikten av att hitta henne innan mördaren gör det.Sonen svävar in och ut ur medvetslöshet, och för att kunna skynda på förhörsprocessen tar Joona Linna kontakt med läkaren Erik Maria Bark och övertalar honom att hypnotisera pojken. En skrämmande kedja av händelser tar obevekligt sin början."

Men när jag läser baksidestexten kan jan inte minnas mycket av handlingen. Är det för att boken var dåligt? Är det amningshjärnan? Jag tyckte nog inte att boken var så dålig när jag läste den, men det var en hel del långrandiga "historiska" avsnitt om hypnosgruppen som Erik Maria Bark var ansvarig för. De avsnitten hade mått bra av att kortas ner. Men som underhållningsläsning i deckargenren var den helt OK. Varför den blev så upphaussad? Ingen aning ...

Kanske skulle blogga en bok

Högen med sommarläsning växte snabbt när jag fick en kasse böcker på lån av syrran. Men de lästa böckerna (främre högen) gör sitt bästa för att komma ikapp.

Sanna ord

Så kan det faktiskt vara ibland.

Sommarläsning

Sommarläsningshögen börjar arta sig.