Sidor

lördag 18 augusti 2012

Fortfarande Alice

Den här boken - Forfarande Alice av Lisa Genova- lånade jag av en kompis utan att veta särskilt mycket om den.

Handling:
Alice är en väl ansedd Harvardprofessor, gift och med tre vuxna barn. Hon är endast 50 år när hon får diagnosen Alzheimer. Det är ovanligt tidigt och sjukdomen framskrider snabbt. Hon vill först inte acceptera det och håller det hemligt till och med för sin familj. Snart är det dock omöjligt att dölja att hon förändras och hon tvingas att ge upp sin undervisning och sin forskning. Alice får testa olika mediciner, men ingen verkar få sjukdomsförloppet att stanna av.

Det här tyckte jag om:
Jag vet ju förstås inte, men det känns som att den här boken ger en väldigt trovärdig bild av hur det kan vara att drabbas av Alzheimers. Författaren visar på ett skickligt sätt hur Alice bit för bit tappar "sig själv" - hur hon börjar glömma bort saker, hur hon glömmer bort personer - och otryggheten i att inte vara säker på var hon är eller vilka människorna omkring henne är.

Det är gripande att följa Alice, som har så mycket av sin identitet i sitt intellekt och i sin roll som lärare och forskare, när hon tvingas ge upp så många av de saker som gjort henne till den hon är. Hon måste t.ex. sluta läsa böcker för att hon inte kommer ihåg handlingen om hon gör uppehåll i läsningen.

Det här tyckte jag mindre om:
Att jag vet att boken inte kommer att få ett "lyckligt" slut. Jag önskar så att det skulle dyka upp någon mirakelmedicin. Men slutet är trots allt finstämt och värdigt.
Egentligen finns det inte särskilt mycket med den här boken som jag inte gillar. En del sorgliga och särskilt gripande partier gör att jag gråter floder, men det är ju inte alltid en dålig sak.

Rekommenderas!

2 kommentarer:

  1. Jag tyckte väldigt mycket om Fortfarande Alice och jag gillade också Genovas Sarahs andra halva. En blivande favoritförfattare tror jag.

    SvaraRadera
  2. Då får jag titta efter den boken också.

    SvaraRadera