Sidor

fredag 18 januari 2013

Dödsmässa

Arne Dahl är en av författarna på min Boktolva för i år och jag har just avslutat boken Dödsmässa. Det slumpar sig så att det också blir den första boken i Spänningsutmaningen.

Handlingen får sin upptakt i ett gisslandrama på en bank i Stockholm. Polisen Paul Hjelm får ett sms från sin ex-fru där det blir plågsamt tydligt att hon är en i gisslan. Eftersom bankrånarna säger att det finns gott om sprängämnen inne i banken evakueras ett helt kvarter. När gisslandramat får sin upplösning märks det att allt inte är som det verkade med bankrånet. Dels är de tillfångatagna rånarna spårlöst borta, dels har det skett ett märkligt inbrott i en av de evakuerade lägenheterna. Var det hela bara en skenmanöver?

Jag hade ganska höga förväntningar på att få läsa en riktigt bra deckare. Det är många som gillar de här böckerna. Men jag säger nog - nja. Jag har läst mycket bättre deckare än så här. Det var enormt svårt för mig att komma in i boken. Den kändes seg, det var för många personer att hålla reda på och emellanåt var det förfärligt detaljerade utläggningar om saker som på intet sätt förde handlingen framåt.
Nu är det här den sjunde boken i en serie, så kanske har jag missat inledande personbeskrivningar som kanske hade underlättat. Ingen av karaktärerna väcker mitt engagemang särskilt mycket. Ovanpå det hade jag problem med språket också - det kändes överlastat och osmidigt.

Men med det sagt så har jag ju läst sämre deckare också och det är orättvist att döma ut en författare efter en bok, så jag kommer nog att de Arne Dahl en chans till. Så småningom.

2 kommentarer:

  1. Det underlättar nog om man läser böckerna i ordning, det är ju samma personer hela tiden. Men så klart passar inte Arne Dahl alla :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag borde kanske ha börjat med den första boken, men hittade den här i bokbytarhyllan på jobbet och min kollega sa att de funkade att läsa i vilken ordning som helst. Jag har också den senaste (tror jag) där A-gruppen är upplöst.

      Radera