Sidor

tisdag 4 oktober 2016

Bloggstafett: Tårar i havet

Rec.ex. från B. Wahlströms - tack!
Jag är sist ut i en bloggstafett om boken Tårar i havet av Ruta Sepetys som har pågått sedan den 26 september. Igår skrev Bokparadiset om boken och här finns en lista över alla deltagare.

Tårar i havet är en gripande roman om fyra ungdomar och den utspelas i slutet av andra världskriget. Vid krigsslutet var dåvarande Ostpreussen ockuperat av sovjetiska trupper. Tusentals människor flydde för att undkomma soldaternas grymhet och krigets fasor. Vi får följa Joana, Emilia och Florian som kämpar för att ta sig mot kusten och där förhoppningsvis komma med en båt till Tyskland. De kommer från olika länder och har redan sett alltför mycket av krigets fasor. Vi får också ett annat perspektiv via den unga tyska soldaten Alfred som är en riktigt obehaglig typ, men som är övertygad om hans handlingar gynnar führerns sak.

Efter många vedermödor kommer Joana, Emila och Florian, tillsammans med några andra personer som de mött längs vägen, ombord på skeppet Wilhelm Gustloff. Innan jag läste den här boken hade jag inte hört talas om den oerhört tragiska katastrof som inträffade när Wilhelm Gustloff sjunker på Östersjön med tio tusen passagerare, varav nästan hälften barn. Ruta Sepetys placerar sina huvudpersoner mitt i denna fasa, men inte förrän mot slutet av boken när läsaren lärt känna dem väl och verkligen är engagerad i deras öden.

Tårar i havet visar att alla är offer för kriget, oavsett vilken sidan man är på och att när katastrofen är framme så gör man allt man kan för att rädda dem man bryr sig om. Vissa partier i den här biten är fasansfulla att läsa. Helt fasansfulla! I början tyckte jag att det blev lite "snuttifierat" att författaren valde att göra kapitlen så korta och att perspektivet byttes så ofta, men kanske var det klokt, för det hade varit svårt att ta in för mycket hemskheter på en och samma gång. Så här i efterhand tyckte jag också att det var ett smart sätt att skapa läsdriv i berättelse för jag ville ju hela tiden läsa lite till för att få veta vad som hände de olika karaktärerna.

Jag har läst att några var besvikna på slutet, men jag tycker att det var väldigt bra. Jag fick den informationen jag behövde veta om vad som hände med personerna, utan att det behövdes skrivas ut i exakta detaljer. Jag gillar att det lämnade lite åt mig att räkna ut själv.

Boken fíck mig att tänka på Tjuvarnas stad som handlar om två unga pojkar i Stalingrad under Tyskarnas belägring. Det är en hemsk, men mycket läsvärd bok det också och den berör många liknande dilemman.

5 kommentarer:

  1. De korta kapitlen skapar verkligen läsdriv! "Bara ett kapitel till...". Jag håller med om att den är mycket läsvärd!

    SvaraRadera
  2. Ja, vissa partier var verkligen nästan outhärdliga ... Tänker speciellt på många av spädbarnens öden :'(((

    SvaraRadera
  3. Håller med om att boken verkligen visar att krig drabbar alla parter. Jag gillade att att det var korta kapitel, gjorde den omöjlig att lägga ner :)

    SvaraRadera