Bokcirkelbok: Yarden och Vi måste prata om Kevin

Jag kom på att jag har varit dålig på att blogga mina bokcirkelböcker. I augusti läste vi Yarden av Kristian Lundberg.

Det var mitt val på temat "utmaning". Jag tänkte att genren i sig är en utmaning - kortroman/långnovell eller vad man nu ska kalla det. För mig tänkte jag nog att det var en utmaning också att läsa en något mer "poetisk" bok än jag brukar. Temat i boken, en omvänd klassresa, fungerade också som en slags utmaning. Det sägs ju ofta att det är en utmaning att ta sig ifrån en arbetarbakgrund och bli en "akademiker". Jag brukar hävda att det troligen är mycket svårare att göra tvärtom!
I den här boken gör författaren först en klassresa ur sin arbetarbakgrund och när han sedan begår misstag (läs: klantar sig) och inte kan arbeta som författare/poet/recensent måste han gå tillbaka och ta "vanliga jobb".

Det visade sig att den största utmaningen var att över huvud taget komma igenom boken. För det ringa omfånget och alla litteraturpriser till trots, så var det här segt att läsa och inte särskilt bra. De flesta i bokcirkeln tyckte nog att författaren var en gnällspik ("Det är så synd om mig!") och det blev på det hela taget ganska trist i längden. Det poetiska språket gränsade till pubertala dikter (tänk Postis) och var ibland också rent felaktigt.

Författaren förhöll sig hela tiden helt distanserad till de olika "arbetarjobben" han var tvingad att ta och det var tydligt att han hela tiden såg ner på sina kollegor istället för att acceptera att han var en av dem ("Men jag är ju poet"). Det hade varit mer intressant att läsa en dokumentär (och mer objektiv) skildring av arbetsförhållandena på Yarden och andra likande arbetsplatser. Nu blev det istället en salig soppa av "arbetarroman", barndomsskildring och ett evigt självömkande. Kristian Lundbergs självbiografiska "comeback" som författare lämnar i alla fall mig tämligen oberörd.

Förra gången läste vi Vi måste prata om Kevin av Lionel Shriver. Jag hade läst den förut (och bloggat den) för länge sedan, men mindes inte så mycket. När vi började diskutera den kom den tillbaka och vi hade en intressant diskussion om medfödd onska och om det tabubelagda i att inte älska sitt eget barn. Vi funderade också hur berättelsen hade sett ut om pappan skrivit boken.

Till nästa gång ska vi läsa Tjuvarnas stad av David Benioff.