Svea tvättar

Häromdagen damp ett recensionsexemplar av boken Svea tvättar er i brevlådan. Skoj - tack till Massolit förlag.

Jag har fått tjuvkika på den här boken innan den var klar eftersom jag känner både författaren Linda Palm och illustratören Jessica Lindholm. Jag har dessutom haft förmånen att få samarbeta med dem båda i andra bokprojekt.

De känner mig dock tillräckligt väl för att veta att jag inte är rädd för att säga vad jag tycker om det de skriver/tecknar ;)

Vad tycker jag då?
Först och främst gillar jag omslaget väldigt mycket. Det är befriande med de svarta, vita och röda som motvikt till allt pastellgulligt i den här genren (och färgskalan går igen inne i boken). Dessutom är vissa partier på omslaget blanka (sk. partiell lack) och det är jag väldigt svag för.

Jag läser boken för min (snart) 2-årige son. Berättelsen är total igenkänning för honom, trots att han aldrig haft en egen "snutte". Det intressanta med att stoppa ner saker i toaletter, det spännande i att trycka på knapparna på tvättmaskinen. Hans underläpp darrar när Svea blir ledsen och han ropar "ja" när mamma avslöjar sin överraskning som gör Svea glad igen.

Det är en enkel berättelse, men jag vet hur svårt det är att få det enkla på precis rätt nivå. Det har författaren verkligen lyckats med.

Berättelsen slutar med en sk. storyline, en bildserie där bokens bilder upprepas. De bilderna uppehåller sig gärna min son vid - han pekar och pratar om bilderna.

Nu vet jag ju att Svea och hennes mamma finns på riktigt, så det är roligt att se dem i illustrerad version. Bildlikheten är stor :)
Jag är extra förtjust i Sveas små randiga och korviga strumpor - en detalj som jag känner så väl igen.

Boken är mitt i prick för den som har barn i åldern 1-3 år (men min 4,5-åring läser den gärna också). Svea tvättar landar snart i en bokhandel nära dig!