Sidor

torsdag 3 oktober 2013

Norra Skånes bokklubb - Aldermanns arvinge del 2, 3 och 4

Jag har under hela september deltagit i en bokcirkel på nätet som anordnas av Norra Skåne och Skånska Dagbladet. Vid fyra tillfällen har vi diskuterat Gabriella Håkanssons bok Aldermanns arvinge.

Det första inlägget skrev jag här, men jag glömde kopiera mitt andra inlägg hit till bloggen. Efter att ha läst halva boken skrev jag så här:

"Den här delen av boken tycker jag kan sammanfattas med ett ord – svulstig. Richard Payne Knights mord, både det han begår själv och de han beställer. John Henry Carringtons olycka med ögat och hans opiumdelirium. Avsnittet om diletantiordens möte. Josias Gebhardts intåg i boken och hela hans karaktär. Williams nyvunna intresse för sex – ja, till och med scenen där han trycker i sig glassen. Författaren tar verkligen ut svängarna och beskriver alla händelser på ett detaljrikt och ”köttigt” sätt.

Kanske finns det ett ord till som beskriver det hela bra och det är oförutsägbart.
Vad kommer egentligen hända?"

Nu ikväll avslutas bokcirkeln. Jag kunde inte delta vid det tredje tillfället då det var samtidigt som bokmässan, men det här bloggade jag precis på bokklubbens sida:
"Läsningen av boken har gått väldigt mycket upp och ner för mig. Första fjärdedelen kämpade jag, andra fjärdelen flöt på, tredje var en kamp igen och slutet bara susade fram. De flesta av er andra verkar inte behöva kämpa med läsningen. Funderar på om min upplevelse står i relation till hur mycket jag har omkring mig eller om det bara är lite uppför och nedför i boken? Missförstå mig rätt, arbetet ger lön för mödan, men jag får jobba för det.

Det är också så – och nu kommer ni kanske inte att tro det – att jag hade missat att den här boken är del ett av två! Ja, jag vet – hur kunde jag inte ha hört det? Nåja, det gjorde i alla fall att jag blev orolig över hur i hela friden författaren skulle knyta ihop den här historien när jag såg hur få sidor det var kvar. Så det var med viss lättnad jag insåg att den inte skulle bli något hastigt ”deus ex machina”-slut, men det innebar också viss besvikelse. Efter en så tjock bok kändes det som att vi skulle ha behövt mer av en belöning i slutet.

Jag har pustat lite över boken och får då frågan ”är den inte bra då?". Jo, det är den absolut. Jag gillar inte allt med den. Jag tycker detaljrikedomen kan vara tröttsam. Jag uppskattar inte alla historiska referenser och utläggningar. Men jag gillar verkligen personporträtten. De är livfulla, mångfasetterade och spännande. Blandningen av fiktiva och verkliga historiska personer är intressant. Jag tycker mycket om att dynamiken och maktpositionerna skiftar hela tiden mellan karaktärerna. Vem William är eller kommer att bli, kan jag fortfarande inte sätta fingret på. Det får framtiden och nästa bok utvisa."

Vill ni veta vad de andra deltagarna tyckte? Titta in här.

För den som kan finns det möjlighet att live-chatta med Gabriella Håkansson imorgon klockan 10 och om man har vägarna till Bokens dag i Hässleholm den 26 oktober så kommer hon dit då också.

Aldermanns arvinge : roman
Författare: Gabriella Håkansson
ISBN: 9789100130916
Förlag: Bonnier (2013)
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

2 kommentarer:

  1. Då kanske det är lika bra att avvakta så man kan läsa båda delarna i ett svep? (2016 eller så.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske är en bra idé. Så kan man ägna en hel sommar åt dem.

      Radera