Föreställningen var mycket bra och omläsningen var inte tokig heller. Eftersom jag har så dåligt minne, så kom jag inte ihåg vem det nu var som dödade hunden med en högaffel eller hur det gick till när den 15-årige autistiske Christopher utmanade sina komfortzoner för att lösa det besynnerliga mysteriet.
En bok som är både sorglig och rolig.
Läsvärd - både en och två gånger.
Jag minns inte heller vem som tog högaffeln och mördade hunden, men jag minns boken som en riktigt trevlig läsupplevelse. Läser sällan om böcker, men med mitt guldfiskminne skulle nog de flesta böcker i hyllan vara som helt nya för mig om jag läste om dem! :)
SvaraRaderaJa, ibland är det bra med dåligt minne ;)
Radera