Shift och Dust

Jag haft att göra ganska länge med Hugh Howeys silo-böcker. Wool läste jag förra sommaren (och bloggade långt senare), Shift kämpade jag med i februari/mars och Dust hade jag med mig till Rhodos i maj, men de andra semesterböckerna lockade med så den blev sist ut i den högen.
Ja, jag skriver kämpade, för jag har haft problem med att få läsflyt i dessa böcker. Som jag skrev när jag bloggade om Wool - det är en himla massa springade i trappor i dessa böcker!

Av dessa två tror jag att jag tyckte bäst om Shift. I den får man veta vad som hände innan Wool. Vi får veta varför människorna lever i silosarna och om de händelser som ledde till den situation som beskrivs i den första boken. Det är en serie utstuderade händelser som placerat många, många människor i händerna på ett fåtal andra. Det är intressanta strukturer som beskrivs och det finns inget självklart rätt och fel. Den biten är intressant, men själva berättelsen är lite för utdragen.

I Dust möts världarna från bok ett och bok två och hela handlingen bygget upp till den stora "slutstriden". På det stora hela en ganska spännande story, men samma invändning här - det tar för lång tid att komma till skott.

Så vad blir slutbetyget då? Tja, ni misstänker säkert redan att det här inte blev någon dundersuccé hos mig, men jag är glad att jag tog mig igenom serien för den hade trots allt många förtjänster, men hade mått bra av att kortas. Kanske hade den vunnit mer på att läsas i ett svep, mest för att det få skulle vara lättare att se helheten och att komma ihåg alla karaktärer,