Allt jag inte minns

"Läs den här, den är bra", säger jag till maken.
"Vad handlar den om?", undrar han.
"Det minns jag inte", svara jag sanningsenligt.

För jag minns väldigt dåligt vad den handlade om, och det blir ju lite ironiskt på ett sätt. Men jag minns att jag tyckte den var väldigt bra. Jag minns att jag, som alltid, fascinerades av Jonas Hassen Khemiris sätt att hantera språket. Jag minns att jag drogs med i berättelsen och verkligen gillade de vindlande turerna och frågetecknen. För det är det som boken undersöker - vems minnen är de sanna? Vems minnesbilder kan man lita på? Och det man inte minns, vad har det för betydelse?

Kanske är det för att jag läste den väldigt snabbt, men jag tror att det ändå beror på att Allt jag inte minns är en bok med en handling som inte låter sig beskrivas så lätt. Tre personer centrum - Samuel, Laide och Vandad - och så författaren som försöker reda ut vad som ledde till att Samuel dog, att Laide flyttat utomlands och att Vandad är i fängelset.

Bry dig inte om att läsa mer här om vad jag minns eller inte minns om den här boken utan läs boken istället. Den är väldigt bra och väl värd sitt Augustpris.