Västmanbok: Jag minns alla de där goa kramarna ...

Då är det min tur att ta över stafettpinnen från Tusen sidor och skriva något lite på temat bokmässekänsla.

Det är lite svårt att inte känna mest ledsamhet över det som inte blir, men jag ägnade en stund åt att bläddra bland minnen och tänka på allt det fina som bokmässan faktiskt varit under flera år och då blev jag varm i hjärtat igen. För det är ju där - i alla möten och alla fina människor som den riktiga bokmässekänslan finns!

För några år sedan skrev jag en text på Kulturkollo som fick rubriken "Fyra frukostar och en prisutdelning" och den fångar precis en intensiv dag på mässan när programpunkt avlöser programpunkt.

Jag väljer att lägga in texten här idag för att ni också ska bli påminda om den känslan.

Om bokmässetorsdagen är monterminglandets dag, så är bokmässefredagen bokfrukostarnas dag. Idag hann jag med inte mindre än fyra frukostar. Först en lite spartansk frukost (havremjölk, bananer och kaffe var tydligen det jag och Fanny bedömde som bra val när vi yrade runt i affären efter x antal montermingel …) i lånelägenheten innan vi gav oss iväg till vår frukostbokcirkel tillsammans med Helena Thorfinn. Där fick vi inte bara oss ett trevligt boksamtal med författaren till livs, utan förlaget bjöd också på kaffe, juice, mackor och munkar (tack Norstedts). Runt omkring oss, i andra montrar pågick det för fullt olika evenemang trots den tidiga timmen och trots att mässan egentligen inte hade öppnat.

Frukost nummer två bjöd på boksamtal med tre författare från Hoi förlag (och smoothies). Det var Karin Pasche, Maria Isacsson och Dan Nilsson som berättar om sina nya spänningsromaner för en grupp bokbloggare.

Bokfabriken hade valt att lägga sin frukost lite senare på förmiddagen, säkert av omtanke för de som besökt Park på torsdagskvällen. De hade laddat hela montern full med såväl författare som energy-bars och juicer.

Som ni förstår så behövs det nästan ingen lunch efter ett så här pass grundligt frukosterande utan det går utmärkt att fortsätta den snitslade banan genom seminarier, signeringar och monterprogram. För min del gick den banan från Mångspråkstorgets där Anette Helgesson och Christina Wahldén talade om interkulturellt läsfrämjande, till ett samtal mellan Anne B. Ragde och Maj-Gull Axelsson om jakten på sanning och upprättelse, via ett seminarie om ny irländsk romankonst för att till slut landa på VIP-mingel (bubbel och snittar) inför utdelningen av Årets bok. Där var det fest och glam minsann och med spänd förväntan inväntades beskedet om vem som hade kammat hem priset i år. Och Årets bok blev Glöm mig av Alex Schulman – grattis! Andrapriset gick till Störst av allt av Malin Persson Giolito tredjepriset till Vargarnas tid av Elisabet Nemert.