Hamnet

Jag började läsa Hamnet av Maggie O’Farrell precis när min semester började, men jag var för trött i huvudet för att göra den rättvisa då, så jag pausade den och plockade upp den igen lite senare. Det tror jag var klokt för det är en riktigt fin läsning som förtjänar ett piggt huvud.

Berättelsen om Agnes som förälskar sig i och blir gravid med en fattig latinlärare lånar inspiration från William Shakespeares liv. Paret gifter sig och flyttat hem till hans föräldrahem. Den fria och naturälskande Agnes har svårt att finna sig till rätta i sitt nya hem och hennes make vill inte ta över familjens handskmakeri, utan längtar till teatern. Paret planerar att flytta till London när deras förstfödda blir lite äldre, men Agnes är snart gravid igen och de får tvillingarna Hamnet och Judith.

Judith är ett sjukligt barn som troligen inte skulle klara miljön i London. Så Agnes stannar med barnen och hennes man flyttar till London. Tills den dag man sänder bud efter honom att pesten har drabbar hans familj. Han rider för att hinna ta farväl av Judith, men när han kommer fram är det Hamnet som gått bort och hela familjen sörjer honom djupt. 

Enligt den här berättelsen kanaliserade Shakespeare sorgen efter sonens död i tragedin Hamlet. Här är det dock familjen som är i centrum och inte författarskapet.

En finstämd, vemodig och väldigt bra roman!