Visar inlägg med etikett Tove Jansson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tove Jansson. Visa alla inlägg

tisdag 31 december 2024

Novellresan 2024: juni-december

Jag kom helt av mig med att följa med i #novellresan2024 men det kunde jag råda bot på så här sista dagarna innan året är slut.

Juni: Skärgården
Jag läste Ekorren av Tove Jansson (ur novellsamlingen Lyssnerskan) som handlar om en kvinna som bor ensam på en ö i skärgården. En dag upptäcker hon en ekorre på ön och börjar studera den. Det finurliga lilla djuret får kvinnan att bryta sina invanda rutiner. En fin berättelse med typisk Tove Jansson-stämning.

Juli: Indien
Mashi av Rabindranath Tagore (ur novellsamlingen Mashi och andra berättelser) är det indiska ordet för moster och titelnovellen handlar om en kvinna som tar hand om sin döende systerson. Han frågar hela tiden efter sin unga hustru som han älskar mycket, men mostern försöker skydda honom från att bli sårad eftersom hon vet att känslorna inte är besvarade och hittar på olika anledningar till varför hustrun inte besöker hans sjukrum. En berättelse om att vilja det bästa för sin familj.

Augusti: 1800-talets London

Jag valde Den blå karbunkeln av Arthur Conan Doyle som är en klassisk Sherlock Holmes-berättelse om mysteriet med en försvunnen ädelsten som dyker upp på en oväntad plats. Finurligt.

September: Barndomslandet
Mitt livs värsta julafton av Bodil Malmsten (ur novellsamlingen Svartvita bilder) är en återblick till barndomen och en händelse som satte spår. Den efterlängtade glassen som skulle serveras på julafton blir förstörd. Lite för rörigt berättad för att gripa tag.

Oktober: Maine
Jag har inte läst mycket av Stephen King av den enkla anledningen att jag är lite för feg för att läsa skräck. Men jag tog mig an långnovellen Blod säljer (ur novellsamlingen Blod säljer: nya berättelser) som kanske mer var en spänningsnovell än ren skräck. Den handlar om privatutredaren Holly som jagar en person eller varelse som livnär sig på människors rädsla och sorg. När det inte finns tillräckligt med olyckor med dödsfall att "äta" börjar varelsen orsaka olyckorna själv. Välskrivet och spännande!

November: Biblioteket

I Konsten att rädda ett bibliotek av Oline Stig (ur novellsamlingen Hägring) blir en man ofrivilligt ordförande i "Bibliotekets vänner" och det blir snabbt en roll där han förväntas agera då det lokala biblioteket hotas av nedläggning. Men mannen är inte en person som är van att ta initiativ och som heller inte vet mycket om sakfrågan. Dråpligt och lite sorgligt.

December: Vinterlandet
För sista temat fick det bli en omläsning av Snögrottan av Sven Olov Karlsson (ur novellsamlingen Årsboken). Om en kvinnas bestyr inför jul som väcker otrevliga minnen från barndomen. Vemodigt!

söndag 8 augusti 2021

Sommarlovsboktips: Fyra kattnoveller


Det är visst internationella kattdagen idag och då passar ju dessa kattnoveller bra som dagens sommarlovsboktips.
Novellix ger ut noveller i fina små böcker med läckra omslag. Det känns nästan lite som att plocka åt sig smågodis. De ger också ut några olika temaboxar per år och den här med fyra kattnoveller kom förra året. 

Det är lite mindre kända texter av välkända författare:

Mings största kap av Patricia Highsmith
Rufus av Doris Lessing
Mästerkatten i stövlar av Angela Carter
Katten och ön av Tove Jansson

Var och en av dessa noveller var fin läsning, men min favorit är Tove Janssons novell.
Har du läst och vilken är i så fall din favorit?

lördag 9 augusti 2014

Tove Jansson: bloggmarathon

Dags för mitt inlägg i det Tove Jansson-bloggmarathon som anordnas av Bokbabbel.

Tove och jag har inte alltid haft ett hjärtligt förhållande. När jag var liten var jag rädd för hennes böcker, hennes figurer och hennes bilder. När jag var lite större och Muminböckerna visades i någon slags filmatiserad version som barnprogram tyckte jag att de var såååå tråkiga.

Jag kan inte riktigt komma ihåg när Tove började smyga sig på mig, men jag tror att det var när jag läste litteraturvetenskap och fick upp ögonen för hennes mer "vuxna" böcker. Eller vad man ska kalla dem.
Nu är en av mina favoritböcker Sommarboken och jag vill därför göra detta inlägg som en liten hyllning till just den titeln.


Sommarboken är en liten lågmäld pärla som kan läsas som en roman, eller som en novellsamling, eller som en samling texter att läsa i - lite här och lite där - som de faller sig. Texterna hålls löst samman av flickan, farmodern och deras sommar i den finska skärgården. Landskapet är viktigt och både en utmaning och en omfamning. Mer än så tänker jag inte säga om den. Du får läsa den själv istället och du inte redan gjort det. Eller läs om den, vettja.

Själv läser jag om den nästan varje sommar och gör också mitt bästa för att sprida den genom att ge bort den i sommarpresent - till vänner, bekanta, barnens förskolepersonal ...


Barnböckerna då, nu när jag fått egna barn. Jo, jag har gett dem en chans igen och jag gillar dem. Språket och det faktum att men måste läsa vissa rim på lite finlandssvenska för att få dem att fungera. De vackra bilderna som inte skämmer mig längre. Det vemodiga. Att jag stundom känner mig som Gafsan. 

Barnen då? Jo, de gillar dem också. Men det är nog så att mamman gillar dem mer :)