Läsutmaningar - hur de gick 2017 och nya 2018

Jag har haft några läsutmaningar i år och här kommer en liten rapport om dem och några tankar om nya utmaningar.

Hyllvärmare 2017
Denna välbehövliga utmaning initierades av Cissis bokhylla och går ut på att man ska läsa minst 12 böcker ur sin egen hylla som stått och värmt hyllplanen i mer än 12 månader.
Den utmaningen lyckades jag med och här nedan ser nu vilka hyllvärmare som blev lästa. De som är bloggade finns under länken #hyllvärmare2017
Men det finns ännu hyllvärmare kvar så jag hänger på Cissi (och många andra) i utmaningen #hyllvärmare2018

Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017
Det här är en utmaning i en grupp på Facebook där man ska läsa en barn- eller ungdomsbok på ett givet tema varje månad. Jag missade temat i juli och i december, så det blir ett litet minus, men det blev ändå 10 lästa barn- och ungdomsböcker. De som jag har hunnit blogga finns under taggen #bou2017
Den här utmaningen fortsätter under 2018. Jag kommer jag inte att delta, men för den som är intresserad finns FB-gruppen här.

Van Veeteren-utmaningen
Min bokcirkelkompis Jesper fick med mig på den utmaning han hade tänkt ut för 2017, nämligen att läsa alla 10 van Veeteren-deckare av Håkan Nesser. Vi läste dem i kronologisk ordning, en i månaden (med uppehåll i juli) och bloggade om dem på våra respektive blogg den sista söndagen i månaden. Jag gillar Håkan Nesser väldigt mycket och har läst det mesta av honom utom just dessa deckare, så det var roligt att även göra den bekantskapen.

Läs en novell II
Novellutmaningen Läs en novell II pågick mellan 5 september 2016-11 juni 2017 och gick ut på att pricka av minst 20 av 40 noveller på givna teman. Jag läste 22 stycken så det blev klart godkänt. Låter det som en kul utmaning? Då har Ugglan & boken utmaningen Läs en novell III igång på sin blogg. Jag kommer inte att delta i den här omgången utan klurar på andra utmaningar.

Månadssammanfattning november + december 2017

Jag missade att sammanfatta läsningen i november och nu är det ju både dags att sammanfatta december och hela läsåret. Men först de senaste två månaderna när läslusten varit ganska intakt, men bloggenergin i det närmaste obefintlig.

I november så läsningen ut så här:

Grenar av gift - Erin Kelly
Pratar så fort jag kan - Lauren Graham

Fallet G - Håkan Nesser
Mordet på Orientexpressen - Agatha Christie
Brandvakten - Sven Olov Karlsson
Hej syster - Navid Modiri

Kärlekskungen - Marc Eastmond
Mango och Bambang: Verklingen ingen gris - Polly Faber

Just nu är jag här - Isabelle Ståhl
Norra Latin - Sara Bergmark Elfgren
Verarnas dotter - Joseph Davis

Den osynlige väktaren - Dolores Redondo

Spökflickans hemlighet - Ann Olerot (#bou2017)

Tyvärr är många av dem som sagt obloggade, men jag gillade verkligen Den osynlige väktaren som är en lite ovanlig deckare. Jag lyssnade till Navid Modiris Hej syster och det var en stark och berörande upplevelse och jag blev oväntat väldigt intresserad och engagerad i Brandvakten av Sven Olov Karlsson.

Månadens besvikelser var Pratar så fort jag kan av Lauren Graham (känd från Gilmore Girls) som jag trodde att jag skulle gilla, men tyckte var riktigt skräpig. Jag hade också höga förväntningar på Augustnominerade Just nu är jag här, men de blev bara till ett "jaha".

Jag läste Spökflickans hemlighet som del 1 i en serie i Barn- och ungdomsboksutmaningen och avlutade van Veeteren utmaningen med den tionde boken i serien - Fallet G. Månadesd hyllvärmare blev Grenar av gift.

I december såg läslistan ut så här:

Mannen som läste högt på 06.27-tåget - Jean-Paul Didierlaurent
En röd liten fågel i juletid - Fannie Flagg
Is - Ulla-Lena Lundberg
Miraklet på Richmond Street - Marie-Helene Bertino
Let it snow - Johanson, Green, Myracle
Tjoho, nu är det jul - Ulf Nilsson
Jag är Malala - Malala Yousafzai
Trägudars land - Jan Fridegård (bokcirkelbok)
Purebred: Herrefolket - Lisa Hågensen
Dear Ijeawele - Chimamanda Ngozi Adichie
Ditt livs affär - Fredrik Backman
Mississippi - Hillary Jordan

Här är ännu färre böcker bloggade, men höjdpunkterna var Fredrik Backmans lilla bok Ditt livs affär och Mississippi av Hillary Jordan. I december lyckades jag inte läsa någon bok till barn- och ungdomsboksutmaningen och heller ingen hyllvärmare.

Årets bästa böcker har jag listat här och jag återkommer inom kort med lite mer om årets läsing.

Fallet G (van Veeteren #10)

Så har vi kommit till den sista boken i van Veeteren-läsningen som min bokcirkelkompis Jesper och jag  har ägnat oss åt under året. En bok i månaden, med uppehåll i juli, som har bloggats den sista söndagen i månaden (med något undantag från min sida).

Fallet G är alltså den tionde och sista delen i Håkan Nessers serie om kommissarie van Veeteren och i denna bok får vi läsa om det gäckande fall som nämnts i flera av de tidigare böckerna, som kommissariens enda olösta fall. Det är en av de få böcker i serien som jag hade läst tidigare, men eftersom det var några år sedan och jag har ganska dåligt minne så kom jag inte ihåg särskilt mycket av handlingen och heller inte upplösningen. Just i det här faller var det ju bra, för deckaren är kanske inte alltid den typen av bok som vinner på omläsning.

van Veeteren, som bara har funnits i bakgrunden i de senare böckerna (och iakttagit sina kollegor på bekvämt avstånd i sitt antikvariat och bara lagt si i liiite), spelar här huvudrollen igen. Första delen utspela i "dåtid" när kommissarien utreder Barbara Clarissa Hennans dödsfall. van Veeteren är helt övertygad om att det inte är en olycka utan att maken Jaan G. Hennan har mördat henne. Men hans alibi verkar omöjligt att spräcka. van Veeteren är bekant med Hennan sedan tidigare och vet att han är en synnerligen kallhjärtad typ, men utan bevis går det inte att få en fällande dom. Fallet G blir alltså det enda ouppklarade fallet i kommissarie Van Veeterens långa karriär.

Andra halvan av boken utspelas femton år senare och lockar ut den nästan pensionerade kommissarien från antikvariatet. Jaan G. Hennan har nämligen dykt upp igen och van Veeteren tänker inte ge sig förrän han får fast G.

Med undantag för några böcker som kändes som mellanböcker, så är den här serien väldigt bra och den avslutande boken gör mig inte besviken. Det är spännande och klurigt. Det är inte förutsägbart (trots att jag läser för andra gången) och på det hela taget mycket väl utfört.
Så här vid avslutad läsning känns flera av karaktärerna som "gamla bekanta" och trots alla otäcka mord och andra mindre charmiga händelser, har miljön de utspelas i börjat kännas hemtam och ritkigt trivsam.

Vad Jesper tyckte om boken kommer du att kunna läsa här.

---

Fallet G 
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonnier (2003)
ISBN: 9100100676
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Svalan, katten, rosen, döden (van Veeteren #9)

Svalan, katten, rosen, döden av Håkan Nesser är den nionde boken i författarens van Veeteren-serie och jag tror att jag utnämner till den bästa. Hittills tänker du? Ja, kanske. Men det är troligt att den också slutar som den bästa av alla. Vi får se.

I boken utreder Maardam-polisen tre olika fall. En präst som blivit knuffad framför ett tåg, en kvinna som hittas strypt i sin lägenhet och en försvunnen tonårsflicka. Inte helt oväntat har brotten ett samband, men det är inte lätt för polisen att hitta. Läsaren känner till det lång tidigare, men utan att veta gärningspersonens rätta identitet. Spänningen ligger i att följa hur polisen pusslar ihop de svaga kopplingarna och så småningom får upp ett spår. Här får återigen kommissarie Van Veeteren en lite mer framträdande roll, även om det är tämligen motvilligt som han lämnar den lugna tillvaron i antikvarietet.

Varför den är så bra? Ja, den är väldigt spännande förstås, men det är ju en del av de andra i serien också. Den är mycket snyggt konstruerad, men det är en del av de andra serien också. Men jag tror min förtjusning har att göra med att den här boken har en tydliga litterära kopplingar och det är jag väldigt svag för. Jag gillar också att ha van Veeteren tillbaka och jag tycker också att boken är roligare än de andra. Kanske har jag missat det tidigare eller så är det ovanligt mycket jargong av typen "hjärtlig men rå" mellan utredarna den här gången.

Den är en av de tjockare i serien och jag var lite orolig för om jag skulle hinna läsa ut den till utsatt datum, men jag slukade sista halvan i fredags så när som de fyra sista kapitlen som jag läste ut i lördags morse. Bra läsdriv alltså.

Ordet luguber nämns första gången i kapitel fjorton om jag minns rätt och sedan minst en gång till.

Vad min medläsare Jesper tyckte om boken kommer ni att kunna läsa här.

---

Svalan, katten, rosen, döden
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonnier (2001) ISBN: 9100574864
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ewa Morenos fall (van Veeteren #8)

Nej, det är inte den sista söndagen i månaden bara för att jag bloggar en van Veeteren nu. Ja, för ni håller väl reda på att det är så det brukar vara. Jag och Jesper läser alla van Veetern-deckarna och bloggar om dem den sista söndagen i månaden. Men den sista söndagen i september kom alldeles för snabbt inpå, jag var inte alls beredd hade vare sig läst eller bloggat när det var dags. Den första söndagen i oktober hade jag i alla fall läst boken, men eftersom det också var söndagen efter fyra dagar på bokmässan så infann sig inte bloggenergin. Vad som hände den andra söndagen i oktober som jag skulle kunna skylla på har jag ingen aning om, men det är väl i alla fall lika så bra att boken blir bloggad nu innan det är dags för nästa sista söndag i månaden.

Nåväl, den åttonde boken i Håkan Nessers van Veeteren-serie heter Ewa Morenos fall och i den är, som titeln antyder, polisen Ewa Moreno huvudpersonen. Hon är på semester med sin kärlek då hon blir indraget i ett försvinnande som visar sig ha spår långt tillbaka i tiden. I den här boken nämns inte van Veeteren annat än som inspiration när Moreno klurar på sitt fall, och Maardams poliskår förekommer bara i bakgrunden som rådgivande. Här får Ewa Morenos karaktär glänsa, och det gör hon med den äran. Jag gillar också hur Ewa får pendla mellan privata funderingar och sitt professionella jag. Hon reflekterar över vad sjutton hon håller på med som jagar ledtrådar i gamla mordfall istället för att njuta av sin semester, men visar också hennes engagemang och hennes skicklighet i yrkesrollen.
Jag tycker också att "brottet" i den här boken engagerade riktigt mycket och hela berättelsen var väldigt snyggt konstruerat. Klippen mellan försvinnandet i nutid och ett mord i dåtid är skickligt gjorda och låter inte läsaren få nosa på upplösningen alltför mycket.

Ordet luguber nämns mig veterligen inte alls i denna bok. Vad min medläsare Jesper tyckte om boken kan du läsa här.

Västmanländskan via Instagram

Alla böcker till trots så har Bokmässan inte gett utrymme till särskilt mycket läsning. Jag har knappt läst en rad på 4 dagar - mycket ovanligt! Försökte läsa lite i den här på tåget hem eftersom jag är hopplöst sen med min van Veeteren-utmaning, men åksjuka gjorde sig påmind. Jag läser på Storytel och kunde byta över till ljudbok, men den här uppläsaren ...
#västmanbok #vanveeteren

Carambole (van Veeteren #7)

Van Veeteren-utmaningen är tillbaka efter sommaruppehållet. Bok nummer sju är Carambole och det är en av de få i serien som jag har läst tidigare. Jag funderade på att hoppa över omläsningen för det finns många andra böcker som lockar nu, men det kändes lite som fusk och faktum är att jag mindes väldigt lite av handlingen från förra läsningen.

Så här sammanfattar förlaget handlingen:
"En berusad bilist kör ihjäl en ung pojke. I skydd av regnet och mörkret smiter han från platsen. Men genom olyckan kastas hans liv in i helt nya banor. Han drivs in i ett alltmer uppskruvat och infernaliskt dilemma som han måste lösa med alla tills buds stående medel. Polisen i Maardam, och kommissarie Van Veeteren, står snart inför ett fall som bär sin egen svarta, perverterade logik och där händelserna verkar lika förutbestämda som oförutsägbara."

Van Veeteren har fortfarande tjänstledigt och arbetar egentligen inte med utredningen, men då fallet blir mycket personligt för honom blir han inblandad och bidrar också med flera viktiga pusselbitar som leder till att gärningsmannen avslöjas. Den här gången tycker jag att Nesser har lyckats riktigt bra med upplägget i boken och spänningen håller hela vägen. Jag uppskattar att läsa om van Veeterens karaktär när beskrivningen av honom blir lite mer personlig och nära. Jag tror jag håller fast i mitt omdöme från förra läsningen: "Välskriven, spännande och inte förutsägbar."

Titta in hos min bokcirkelkompis Jesper och läs hans omdöme om månadens bok.

---

Carambole
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonnierförlagen (2009)
ISBN: 9789143504590
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

The Unlucky Lottery/Münsters fall (van Veeteren #6)

Jag är lite sen med mitt inlägg om juni månads van Veeteren-läsning. Traditionen påbjuder ett blogginlägg den sista söndagen i månaden, men livet kom emellan.

Denna gång gav jag mig ju på att läsa Nesser på engelska. Den sjätte boken Münsters fall heter The Unlucky Lottery på engelska och jag hittade boken i hyllorna på Gästis i Varberg när jag var där på en läsretreat.

Jag stötte dock snart på patrull då jag upptäckte att översättaren inte översatte titlarna på personerna i boken, dvs, titlarna som i fru, fröken, herr osv. I mina ögon blev det en riktigt märklig blandning att i den engelska texten hitta en person med ett holländskt-klingande efternamn som benämndes med ett svenskat "fröken". Skumt på min ära och så pass störande att jag periodvis övergav den engelska versionen för e-boksversionen på Storytel.

Nåja, men handlingen då? En 70-årig man hittas brutalt knivmördad i sin säng men han har inte särskilt stort umgänge och till synes inga fiender, så dådet verkar i det närmaste utfört av en galning. Van Veeteren har tagit tjänstledigt på obestämd framtid och det är istället hans kollega Münster som sköter utredningen med god hjälp från Ewa Moreno. Ett par oförklarliga försvinnanden sätter myror i huvudet på polisen och de får anstränga sig för att hitta samband mellan händelserna. Som så ofta ligger förklaringen och motivet en bit bakåt i tiden, men på samma gång närmare än man tror.

Jag gillade att van Veeteren tog ett steg tillbaka och lät de andra karaktärerna komma fram lite. Kanske inte en allra bästa boken i serien, men handlingen var habil och stundom ganska spännande. En sak som jag reagerade mycket på i den här boken var att många av personerna beskrevs som stora, feta, klumpiga och tjocka. Några av kvinnobetraktelserna kändes lite onödigt ingående med olustiga spekulationer om hur det skulle vara att ha sex med en så fet person. Inte på ett sätt som gjorde att handlingen fördes framåt, byggde en karaktärsbeskrivning eller ökade förståelsen för brottet, utan bara obehagligt och ganska onödigt. Har inte tänkt på detta i de tidigare böckerna i serien.

Och ja, även i denna bok används ordet luguber - lugubrius på engelska - sisådär 90 sidor in i boken.

Min co-reader och bokcirkelkompis Jesper har också bloggat om sin läsning.
I juli pausar vi utmaningen, men återkommer i augusti med den sjunde boken Carambole.

Läsutmaningar kan med fördel kombineras och jag kryssade"En som beskriver en värld som skiljer sig från din" i utmaningen #sommarbingo2017

---

The Unlucky Lottery
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Pan Macmillan (2012)
ISBN: 9780330512589
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Månadssammanfattning april och maj

Nej, det är faktiskt ingen ordning alls på den här bloggen. Det är redan nionde juni och jag har inte sammanfattat majläsningen än. Och för all del inte aprilläsningen heller ;)

Men så här såg det då ut i april:


















I min hyllvärmarutmaning läste jag Gråräven av Lars Rambe.


I barn- och ungdomsutmaningen läste jag återigen Allra käraste syster av Astrid Lindgren som mitt val av "bok skriven tidigare än 1960" och i van Veeteren-läsningen hade turen kommit till Kvinna med födelsemärke som jag utnämnde till den bästa i serien hittills.

Men all läsning överskuggades nästan denna månad av Hanya Yanagiharas oerhört drabbande bok Ett litet liv. Jag har inte hämtat mig än och vet inte hur jag ska kunna samla mig tillräckligt mycket för att kunna blogga om den.

Maj kom med en Kulturkollohelg i Stockholm och en semestervecka på Mallorca med ganska mycket lästid.

Jag kombinerade hyllvärmare och barn- och ungdomsbok (skriven av en nu levande ALMA-pristagare och läste Meg Rosoffs I begynnelsen var Bob, men blev oväntat nog ganska oimponerad. Van Veeteren imponerade inte heller den här gången och Kommissarien och tystnaden blev en mellanbok i serien.
Imponerad och rörd blev jag däremot av Inte för nära som är en väldigt liten fin debutbok av Colleen Oakley.

Kommissarien och tystnaden (van Veeteren #5)

Van Veeteren-läsningen fortsätter och nu har turen kommit till Kommissarien och tystnaden.

Efter att ha utropat den förra boken till en av den bästa i serien, känns den här mer som en mellanbok. Trots att det figurerar både fanatiska kristna samfund och mördade småflickor, som borde borga för spänning, är berättelsen märkligt distanserad och van Veeteren själv mer än lovligt fjär. Eller så var det jag som inte alls var på humör.
Håkan Nesser brukar vara skarp, men i det här fallet tyckte jag att lösningen var mer än lovligt långsökt.

Dessutom hade den här e-boksutgåvan återigen problemet med otillräcklig styckeindelning, så att det på flera ställen blev riktigt konstigt, innan jag förstod att det var ett annat berättarperspektiv eller en helt annan karaktär än tidigare som talade.

Men även en halvbra Nesser-bok är ändå rätt OK underhållning och ja, även här använder han ordet luguber.

Kolla in hos min medläsare Jesper och se vad han tyckte om månadens bok.

Nästa månad läser vi Münsters fall och jag ska spexa till det lite och läsa den på engelska. Det var en av de böcker jag fick med mig från läsretreaten i Varberg och på engelska heter den The Unlucky Lottery.

Kvinna med födelsemärke (van Veeteren #4)

Van Veeteren-utmaningen fortsätter och den här månaden har vi läst Kvinna med födelsemärke.

I den här boken utreder van Veeteren och hans kollegor flera all där män blir brutalt nedskjutna. Men skjutningarna utförs på samma sätt varje gång och sker med precision. De verkar ske efter en plan och polisen måste snabbt hitta den gemensamma nämnaren mellan männen. Det blir så småningom klart att alla har mottagit märkliga telefonsamtal där den som ringer inte säger ett ord, men spelar ett musikstycke i offrens telefoner.

Van Veeteren försöker få fram hela bilden bakom skjutningarna, men har svårt att få klarhet i fallet. När bitarna så småningom faller på plats leder de fram till en händelse långt bakåt i tiden, en händelse som påverkat ett helt liv.

Den här gången har Håkan Nesser verkligen skapat en historia på ett skickligt sätt. Ett sorgset och ödesmättat stråk går igenom hela berättelsen och på något sätt vet jag hela tiden att upplösningen inte kommer att vara självklar. Nessers gärningspersonen är som så ofta själv också offer, och offren är sällan helt utan skuld. Vad som är rätt och vad som är fel är inte sällan komplicerade saker i hans böcker.

Den här boken är en av de bästa i serien skulle jag vilja påstå redan nu.
Och jag ler när ordet luguber dyker upp ...

---

Kvinna med födelsemärke
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonnier (1996)
ISBN: 9100559431
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Återkomsten (van Veeteren #3)

Dags för månadens van Veeteren-inlägg. Min bokcirkelkompis Jesper och jag ska göra en läsning av alla Håkan Nessers van Veeteren-deckare som en läsutmaning under 2017 och vi har nu kommit till bok nummer tre.

Jag var inte helt nöjd med min Nesser förra månaden, men nu känner jag att vi är sams igen. Återkomsten var riktigt spännande och blev en bra läsupplevelse.

I inledningen av boken får läsaren möta en man som precis kommit ut ur fängelset och ta del av hans stillsamma glädje över att äntligen få röra sig fritt. Han återvänder till sitt hem som ligger lite avlägset till och som har stått övergivet under fängelsetiden. Lite senare får vi veta att mannen heter Leopold Verhaven och att han har dömts för först ett kvinnomord, avtjänat sitt straff och sedan snart därpå dömts för ytterligare mord och fått tillbringa ännu några år i fängelse. Vi får också veta att det stympade lik som hittats inrullad i en matta i skogen troligen är dubbelmördaren Verhaven och att döma av den rättsmedicinska utredningen hann han inte njuta av sin frihet någon särskilt lång stund.

Kommissarie van Veeteren och hans kollegor börjar titta närmare på fallet och börjar ana att den klockrena gärningsmannabild som målats upp i rättssalen har flera brister och inser att det ligger mer komplicerade motiv bakom mordet på Verhaven än hämnd som de först trodde. Leopold Vehavens människoöde var ett olyckligt sådant och vartefter van Veeteren jobbar sig längre bakåt i brottens tidslinje börjar han fundera över begrepp som  rättvisa och straff.

Jag uppskattade den här boken och den skickligt komponerade berättelsen. I delar av berättelsen får van Veeteren ta ett steg tillbaka från utredningen när han genomgår en operation och då får också hans kollegor chans att kliva fram lite, även om kommissarien inte för en sekund låter dem glömma vem som bestämmer. Kanske är det också operationen som gör att huvudpersonen känns lite mjukare och mänskligare i den här boken jämfört med de tidigare.

Men, utan att säga för mycket, jag är inte säker på att jag gillar att van Veeteren i slutet tar lagen i egna händer, även om det blev ett intressantare upplösning än det annars skulle ha blivit.

I april ska vi läsa Kvinna med födelsemärke.

---

Återkomsten
Författare: Håkan Nesser
 Förlag: Bonnier (1995)
ISBN: 9100559156
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Borkmanns punkt (van Veeteren #2)

Min bokcirkelkompis Jesper ska göra en läsning av alla Håkan Nessers van Veeteren-deckare som en läsutmaning under 2017 och bjöd in de som ville att hänga på i läsningen. Inläggen ska presenteras den sista söndagen i månaden.

Här kommer mina tankar om den andra boken Borkmanns punkt. Jag började läsa den som e-bok och tänkte att jag kunde varva med att lyssna på den, men till min förvåning gillade jag inte alls att lyssna på herr Nesser som läst in boken själv, utan återgick snabbt till att läsa själv.

I den här boken  åker van Veeteren till staden Kaalbringen för att hjälpa till i ett fall där en mördare har dödat tre män genom att praktiskt taget halshuggna dem. Inget samband mellan offren är uppenbart och i staden sprider sig skräcken för något som verkar vara en galnings verk. Van Veeteren och Münster försöker tillsammans med Bausenn, kommissarien i staden som bara är några dagar från sin pensionering, och den unga inspektören Beate Moerk hitta ett samband och ett mönster. Romanens titel syftat på en tes av Van Veeterens gamla chef, Borkmann, nämligen att varje utredning förr eller senare når den punkt då man inte behöver mer information för att finna gärningsmannen och att det svåra ligger i att upptäcka denna punkt.

Den här boken vann Svenska Deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman 1994, men för mig kändes den här boken lite splittrad och inte så engagerande. Eller så var det jag som var splittrad under läsningen. Jag tyckte att det var lite för många människor att hålla reda på och min e-version av boken hade verkligen hjälpts av bättre styckeindelning då det många gånger var otydlig när boken bytte berättarperspektiv. Jag har inte haft möjlighet att kolla om det är på samma sätt i den tryckta versionen, men jag hoppas att det inte är det. Det störde en hel del och gjorde att det aldrig bled riktigt så där spännande som det borde. Men Nesser är ändå en stabil berättare och grundhistorien var det egentligen inget fel på, så det blir ett OK betyg på denna deckare, även om jag personligen inte klickade så där riktigt bra med boken den här gången.

Nästa månad läser vi Återkomsten.

---

Borkmanns punkt
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Albert Bonniers förlag (1994)
ISBN: 9789100157654
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Det grovmaskiga nätet (van Veeteren #1)

Min bokcirkelkompis Jesper ska göra en läsning av alla Håkan Nessers van Veeteren-deckare som en läsutmaning under 2017 och bjöd in de som ville att hänga på i läsningen. Inläggen ska presenteras den sista söndagen i månaden.

Här kommer mina tankar om den första boken Det grovmaskiga nätet. Grundförutsättningarna är bra, Jag gillar Håkan Nesser och har läst en hel del av honom t.ex. Barbarotti-deckarna med stor behållning och hans "huvudstads"-böcker - nu senast Elva dagar i Berlin. En riktigt bra deckare sitter ju heller aldrig i vägen.

Det grovmaskiga nätet är till sitt upplägg en ganska klassisk kriminalroman. Ett mord begås och kriminalkommissarie van Veeteren och hans kollegor utreder fallet. Mordoffret är i det här fallet Eva Ringmars som hittas dränkt i sitt eget badkar. Hennes relativt nyblivne make Janek Mattias Mitter misstänkt för mordet som han säger att han inte kan komma ihåg att han har begått.
Snart står det dock klart för van Veeteren att han har att göra med en synnerligen utstuderad mördare och ett långt mer komplicerat fall än han från början trodde.

Så långt skiljer sig inte bokens "plot" så mycket från var och varannan deckare. Nesser etablerar också i denna bok en ganska typisk kriminalpolis i den buttre van Veeteren. Han är slafsig, bufflig och osmidig. Ha har trassliga familjeförhållanden och inte så smidig mot sina kollegor. Han lyssnar på klassisk musik. Men självklart är han också briljant och lägger ihop pusselbitar på ett sätt som ingen annan kan. Ja, ni känner igen typen?

Nu låter det som att jag inte är speciellt förtjust, men det stämmer inte. Jag tycker tvärtom att det här är riktigt bra, trots att upplägget och karaktärerna är så typiska. Jag gillar van Veeteren på samma sätt som jag gillar Erlendur i Arnaldur Indridassons deckare. Berättelsen är dessutom välkomponerad och med ett bra läsdriv och jag tycker att Nessers språk också gör detta till en kriminalroman som är snäppet bättre än medel. En bra start på serien!

---

Det grovmaskiga nätet
Författare: Håkan Nesser
Förlag: Bonnier (1993)
ISBN: 9789100157678
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Läsutmaningar 2017

Jag hade ett nästan utmaningsfritt 2016, så nu är jag sugen på lite läsutmaningar. Jag har tänkt hoppa på #hyllvärmare2017 som initierats av Ciccis bokblogg på Instagram. Utmaningen går ut på att läsa minst 12 hyllvärmare från sina hyllor - alltså böcker som stått olästa i minst ett år. Jag väljer att tolka fritt och kommer att plocka mina hyllvärmare såväl från min fysiska bokhylla som ur min e-bokhylla.

Jag hoppas att hyllvärmarutmaningen går att kombinera med barn- och ungdomsbokutmaningen #bou2017 där man läser en bok i månaden på ett givet tema och diskuterar i en FB-grupp.

Sedan ska jag läsa och diskuterar alla Håkan Nessers Van Veeteren-deckare i en utmaning som Jesper på bloggen Det här har jag läst. En bok i månaden med blogginlägg och diskussioner den sista söndagen varje månad. Första boken ut är Det grovmaskiga nätet den 29 januari.

Novellutmaningen Läs en novell II hos Ugglan och boken är ju i full gång och den planerar jag att fullfölja.

Alla dessa utmaningar är öppna och fritt fram för alla som vill att hänga på!