Visar inlägg med etikett Nigeria. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nigeria. Visa alla inlägg

fredag 31 juli 2026

Sommarblogg 2026: Drömräkning

Uploaded Image
Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie handlar bland annat om den nigerianska reseskildraren Chiamaka. Hon bor sedan länge i USA och när hon blir isolerad under pandemin tänker hon tillbaka på tidigare val hon gjort, och kärlekar som passerat förbi. Chimaka är en av fyra kvinnor som skildras i Adichies nya roman. 

Jag måste nog säga att jag är lite besviken efter avslutad läsning. Visserligen hade jag väldigt höga förväntningar, men Adichie brukar leva upp till dem. Men den här romanen är för lång och för spretig. Jag får den där känslan man kan få ibland när författare blir lite för stora för sitt eget bästa och att redaktören inte vågar ge sig på texten med rödpennan trots att boken troligen hade gynnats av det. Det som slår mig mest är att jag känner mig så oengagerad i personerna i boken.

måndag 14 juli 2025

Drömräkning


Drömräkning av Chimamanda Ngozi Adichie handlar bland annat om den nigerianska reseskildraren Chiamaka. Hon bor sedan länge i USA och när hon blir isolerad under pandemin tänker hon tillbaka på tidigare val hon gjort, och kärlekar som passerat förbi. Chimaka är en av fyra kvinnor som skildras i Adichies nya roman. 

Jag måste nog säga att jag är lite besviken efter avslutad läsning. Visserligen hade jag väldigt höga förväntningar, men Adichie brukar leva upp till dem. Boken är för lång och för spretig. Jag får den där känslan man kan få ibland när författare blir lite för stora för sitt eget bästa och att redaktören inte vågar ge sig på texten med rödpennan trots att boken troligen hade gynnats av det. Den av kvinnorna jag berörs av mest av är hushållerskan Kadiatou vars öde är gripande, men det som slår mig mest är att jag i övrig känner mig ganska oengagerad i personerna i boken.

Läs mer om vad vi tyckte om boken i inlägget om Drömräkning på Kulturkollo konfererar.

fredag 12 juli 2024

Temasommar: Vivek Ojis död

Vivek Ojis död av Akwaeke Emezi utspelas i Nigeria och handlar om en ung människa som inte passade in i den roll samhället förväntade sig.

Viveks föräldrar hittar honom död utanför hans hem. Hans kropp är insvept i ett färgglatt tygstycke. Hans förtvivlad föräldrar försöker få svar på vad som hänt och upptäcker att deras son, som de uppfattade som blyg och inåtvänd, levde ett helt annat liv. Men ett liv som fick levas bakom stängda dörrar då queera personer i Nigeria möter både har och våld.

En stark och hjärtskärande berättelse om en person som bara ville vara sig själv.

lördag 15 december 2018

Julkortis 15: Stanna hos mig


Titel och författare: Stanna hos mig av Ayòbami Adébayò

Varför läste jag den? Handlade den på Adlibris butik vid ett Göteborgsbesök för att sluka på hotellrummet.

Vad handlar den om? Om Yejide och hennes man Akide som lever i ett  kärleksfullt äktenskap. De längtar efter barn, men när de varit gifta i fyra år har Yejide fortfarande inte blivit gravid. Yejide provar allt för att bli gravid och hoppas på mirakel. Makens släkten kräver att Akide ska ta sig ytterligare en fru. Det är ingen lösning som någon av dem önskar, men Akide känner sig tvingad att ge efter för släkten. Yejide blir desperat och går på en märklig pilgrimsvandring som en sista utväg.

Vad tyckte jag? En mycket välskriven bok (som är författarens debut). Om en barnlängtan som är universell i ett samhälle där traditionen och släktens påverkar fortfarande är stark även i det moderna Nigeria. Porträttet av Yejide och hennes förtvivlan är stark läsning. Rekommenderas!

Ett inlägg i serien #julkortisar som är ett försöka att banta ner högen av lästa men obloggade böcker.

Stanna hos mig
Författare: Ayòbami Adébayò
Förlag: Piratförlaget (2017)
ISBN: 9789164205049
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

torsdag 8 mars 2018

Dear Ijeawele (or a feminist manifesto in fifteen suggestions)


Så här dagen till ära skriver jag om Dear Ijeawele (or a feminist manifesto in fifteen suggestions) av Chimamanda Ngozi Adichie som jag nappade åt mig på Harper Collins Big Book Bonanza på Bokmässan i höstas.

Det är en tunn liten bok, men med viktigt innehåll. Någonstans har jag sett den beskriven som en brevroman, men det är kanske mer en bok av rådgivande karaktär skriven i brevform. På så sätt blir den inte en handbok, utan får en mera personlig och lättillgänglig karaktär.

Boken består av det brev författaren skriver till sin väninna som just fått en dotter. Det är ett kärleksfullt och omtänksamt brev som består av femton råd till de nyblivna föräldrarna. Adichie ger tips och råd kring hur de kan vara feministiska föräldrar och hur de kan få ett jämställt föräldraskap. Hon uppmuntrar sin väninna och hennes man att göra sitt bästa för att ge barnet trygghet i sig själv, och att inte låta dem begränsa sig i sitt föräldraskap eller begränsa sitt barn på grund av tradition eller andras förutfattade meningar.

När jag läser känner jag stor tacksamhet att jag lever i ett land och i en tid där många av dessa råd är naturliga för de flesta föräldrar. Jag känner mig väldigt privilegierad över att leva i ett förhållande där alla punkter känns självklara.

Men boken behövs, inte bara för de som ännu inte tänker så här, utan som en påminnelse för oss alla hela tiden om att skapa de allra bästa förutsättningarna för våra barn och vilka värderingar vi förmedlar till dem.

Dear Ijeawele (or a feminist manifesto in fifteen suggestions)
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie
Förlag: Fourth Estate Ltd (2017)
ISBN: 9780008241032
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

På svenska:
Brev till en nybliven förälder (ett feministiskt manifest i femton punkter)
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie
Förlag: Albert Bonniers förlag (2017)
ISBN: 9789100172848 Finnd t.ex. hos Bokus eller Adlibris

tisdag 6 mars 2018

Children of blood and bone: Solstenen

Delar av den här texten har tidigare publicerats på Kulturkollo.

Det är inte ofta jag läser böcker som utspelas i Västafrika. Det är ännu mer sällan jag läser YA-fantasy med inslag av västafrikansk mytologi. Faktiskt kan den här boken vara den första i sitt slag. Författaren Tomi Adeyemi, som har sitt ursprung i Nigeria, hade i alla fall inte hittat någon sådan bok och bestämde sig för att skriva den själv. Adeyemi har sagt att hon ville skriva en fantasyroman som utspelas i Västafrika så att "a little Black girl [could] pick up my book one day and see herself as the star ... I want her to know that she’s beautiful and she matters and she can have a crazy, magical adventure even if an ignorant part of the world tells her she can never be Hermione Granger."

Det resulterade i trilogin Children of blood and bone och om en knapp månad släpps den första boken i serien i en global lansering. Serien har väckt stor uppmärksamhet redan innan den släppt, rättigheterna är sålda till många länder och filmrättigheterna har sålts för ett svindlande belopp.

Huvudpersonen är alltså den unga Zélie Adebola. Hon bor i landet Orïsha och tillhör folket Divîner - ett folk som är lätta att känna igen på grund av den mörka hyn och det kritvita håret. Tidigare stod de i nära förbindelse med gudarna. Vissa individer hade magiska egenskaper och blev majis. Vissa var maji av vatten (svallare), andra maji av eld (brännare), av luft (stormare) eller maji av jord och järn (jordare och gjutare). Zélies mamma var en kraftfull skördare, en maji av liv och död. I en fruktansvärd händelse, som går under namnet Räden, dödas alla som kan utöva magi. Zélie är bara ett barn när hon ser sin mamma dödas av den hänsynslöse kungens soldater. Magin utplånas och de kvarvarande Divînerna lever under förtryck och slaveri.

Av en händelse väcks Zélies magi och hon får kunskap om att det finns en chans att återföra magin till sitt folk igen. Om det fungerar har Divînerna en har en chans att slå tillbaka mot förtrycket. Hon ger sig av på en utmanande och farlig resa. Hon får sällskap av sin bror Tzain och den förrymda prinsessan Amari, som inte längre står ut med sin fars grymheter. Kronprinsen Inan som skickats ut av sin far för att hämta hem sin syster och besegra Zélie är dem tätt i hälarna hela tiden, men med tiden blir Zélie mer och mer osäker på om det verkligen är han som är fienden. I ett klassiskt "kamp mot tiden"-upplägg måste Zélie nå sitt mål innan en viss tidpunkt, annars är allt förlorat. Zélie kämpar för att lära sig att kontrollera sina egna krafter och de svårigheter hon och hennes sällskap ställs inför är oerhörda och mycket brutala.

Författaren målar upp en helt fantastisk berättelse som både känns, doftar och smakar. Den mytologiska värld som hela tiden finns i bakgrunden är färgstark och kraftfull, miljöerna är detaljerade och beskrivningarna av de magiska inslagen riktigt sprakar. Adeyemi duckar inte för det skrämmande eller våldsamma. De fyra ungdomarna som är bokens huvudkaraktärer, är tränade i strid och har varit med om otäcka saker tidigare, men prövningarna de utsätts för är ibland nästan för tunga att ta till sig. Det är ingen läsning för den känslige för blod och död är en högst påtaglig ingrediens i den här berättelsen. Det är nog min enda invändning mot den här boken - allt våld. Ja, och kanske att kärlekshistorien, som oundvikligen finns där, är ganska förutsägbar.

Men huvudpersonerna växer och utvecklas med berättelsen och dynamiken dem emellan skiftar på ett spännande sätt. Zélie som är hjältinna är riktigt häftig. Växlingarna mellan hennes styrka och tvivel, mellan hennes kraft och hopplöshet gör henne till en person att känna med och för. Solstenen är spännande från början till slut och jag var uppe alldeles för sent flera kvällar för att få veta vad som skulle hända härnäst - en riktigt bladvändare alltså. Boken slutar med en cliffhanger som gör att jag vill kasta mig över nästa del på en gång.

Children of blood and bone: Solstenen
Författare: Tomi Adeyemi
Förlag: Lavender Lit (2018)
ISBN: 9789187879371
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

måndag 4 april 2016

Walking with Shadows

Den här texten har tidigare publicerats på Kulturkollo.

Walking with Shadows är Jude Dibias debutroman och den var mycket kontroversiell i författarens hemland Nigeria när den kom ut 2005. I ett land där homosexualitet inte är accepterat, och där de styrande vid den tiden arbetade för att ytterligare inskränka deras rättigheter med hjälp av restriktioner och lagar, skriver Jude Dibia en roman som öppet skildrar de homosexuellas situation i Nigeria.

Hans huvudperson Adrian Njoko är en respekterad affärsman och lever ett bekvämt liv tillsammans med sin fru och sin lilla dotter. Ett telefonsamtal ställer hela hans tillvaro på ände och en del av hans liv som han arbetat hårt för att dölja börjar bubbla upp till ytan. När hans hustru frågar honom ”är det sant, är du homosexuell” svara han ”jag var det tidigare, innan jag träffade dig”. Hans kärlek till hustrun är äkta och uppriktig och han har alltid varit henne trogen. Han inser dock att han inte varit sann mot sig själv och att det alltid har varit något som saknats. Ska han våga stå upp för sig själv och med det riskera att förlora både sin fru, sin dotter och sitt arbete? Förhållandet till familjen har alltid varit komplicerat och han är mycket orolig för hur hans bröder och föräldrar ska reagera när det får veta sanningen. Trots allt detta växer en längtan efter att få vara sig själv allt starkare.

Jag uppskattar att läsa om Adrians tankar och handlingar när han inser att han blivit ”avslöjad”. Det känns som en ärlig och trovärdig berättelse. Det är fint att veta att han äktenskap inte varit en kalkylerad fasad, även om det undermedvetet har varit ett sätt att skydda sig. Kärleken är dock genuin. Det är också intressant att läsa hustruns perspektiv och oro. Hon blir först djupt sårad och sedan äcklad. Hon drabbas av oro för HIV och tar snabbt med dottern till läkare för att låta testa dem båda. Först efter det börjar hon rannsaka sig själv och sina känslor gentemot Adrian. Kan hon förlåta? Kan hon fortsätta att leva med honom? Hur påverkar det deras dotter?

Dibia skriver rakt och naket om relationer och om sex. Han väver in en tydlig bild av samhällets syn på homosexualitet. Huvudkaraktären Adrian har homosexuella vänner som han kan prata öppet med och det möjliggör i romanen en diskussion om det svåra läget för HBTQ-personer i Nigeria. I en roman som utspelas i ett väldigt urbant Nigeria och bland unga, välutbildade människor är det fortfarande många som anser att homosexualitet är ett val som man kan göra eller en sjukdom som kan botas. Jag tror inte heller att det är unikt för Nigeria, utan tyvärr en alltför utbredd syn. Det finns inga enkla svar i den här boken och heller inget som är tydligt rätt eller fel. Boken är intressant och, trots att den har några år på nacken, fortfarande mycket aktuell.

I sitt vidare författarskap har Jude Dibia fortsatt att skriva om HBTQ-personer och deras rättigheter. När en lag mot samkönade äktenskap och förhållanden trädde i kraft i januari 2014 fattade han beslutet att lämna Nigeria. Han är den nuvarande fristadsförfattaren Malmö stad.

Läs mer om Jude Dibia i den här intervjun.

____

Titel: Walking with Shadows
Författare: Jude Dibia
Förlag: BlackSands Books
ISBN: 9781411619340

tisdag 10 februari 2015

Americanah

Jag läste den här boken i oktober när jag reste till NY. Det var praktiskt att ha med sig en tjockisbok på läsplattan och den räckte hela den långa resan och ett par dagar in på semestern också. Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie är berättelsen om Ifemelu och Obinze som drömmer om en framtid tillsammans. Ifemelu lämnar dikaturen för att studera i USA och tanken är att Obzine ska komma efter. Men så utsätts World Trade Center för terrorattentat och världen blir sig aldrig mer lik.

Ifemelu klarar sig bra i USA. Hon får nya vänner och lär sig så småningom att hantera kulturskillnaderna. Hon startar en blogg där hon på ett skarpsynt, krasst och humoristiskt sätt beskriver sina iakttagelser om ras och rasism. Intressantast är berättelsen om skillnaderna mellan svarta amerikaner och svarta med annan nationalitet som bor i USA och hur de sinsemellan har olika regler och fördomar.

Det pratas berättas väldigt mycket om hår i den här boken. Afrikanskt hår och vården av det är uppenbarligen en hel vetenskap. Det var faktiskt extra kul att befinna sig i USA under läsningen, för jag fick många chanser att studera de svarta kvinnornas hår och på så sätt förstå bättre vad som beskrevs i boken som lite extra kuriosa.

Men så småningom åker hon tillbaka till Nigeria och möter Obzine igen och frågan är om åren isär kan överbryggas. Jag tyckte om den här boken i alla berättelsens delar, men det är trots allt skildringen av Ifemelus tid i USA som är den stora behållningen för mig i läsningen. Det är också uppfriskande att många olika kvinnoideal skildras och att den klassiskt smala kvinnan inte är norm hela tiden.

Jag har tidigare läst En halv gul sol och Lila hibiskus av samma författare.


Americanah
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie
Förlag: Bonnier (2013)
ISBN: 9789100136550
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

tisdag 9 december 2014

Böcker i korthet

Dags att beta av några böcker i högen av obloggade böcker. Kör några inlägg i twitterstil.

Sophies historia av Jojo Moyes

Handling på (ca) 140 tecken: Frankrike under andra världskriget. Männen slåss vid fronten. Sofie och hennes syster försöker driva familjehotellet under allt svårare förhållanden. Ett porträtt av Sofie får stor betydelse både i dåtid och nutid.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Stark berättelse med två parallella kvinnoöden. Om att slåss för det man älskar mest. Berättelsen i dåtid är det som berör mest. Ladda upp med näsdukar innan läsningen - gråtvarning!









Små solfåglar långt borta av Christie Watson

Handling på (ca) 140 tecken: 12-åriga Blessing och hennes familj tvingas byta ett bekvämt liv i storstaden mot en fattig tillvaro hos mormodern i en by på landet. Men de förväntas också byta religion från kristendom till islam. Krockarna blir många och Blessing har svårt att acceptera den nya situationen.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Blessings utmanas verkligen i den nya situationen, men hittar också sitt kall när hon lärs upp av sin mormor som fungerar som en slags barnmorska. Hon blir dock förfärad när hon upptäcker att mormodern också utför omskärelse av flickor. Mycket intressant läsning som vi diskuterade flitigt i twitterbokcirkeln #boktwitt






Stenhjärtat av Katarina Wennstam

Handling på (ca) 140 tecken: Ett sexmånaders spädbarn kommer in på akuten i Stockholm i mitten av december. Misstankar väcks om att hon blivit misshandlad. Istället för att julmysa för läkarna ägna all sin uppmärksamhet åt att rädda livet på den lilla, medans polis och åklagare gör sitt bästa för att ta reda på vem som har utfört den fruktansvärda handlingen.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Fasansfullt om spädbarnsvåld och våld i nära förhållanden. Alltid svårt att läsa om barn som far illa. Stort driv i berättelsen, men kanske något för stort fokus på polisernas privatliv.



torsdag 18 oktober 2012

3 på 3: Little Bee

Jag är ju med i Pocketlovers "tre på tre"-utmaning. Jag valde tre böcker på temat djur och sista boken ut blev Little Bee av Chris Cleave.

Little Bee flydde från Nigeria när hon var 16 år till England och tillbringade två år inlåst på en flyktingförläggning. När hon kommer ut från förläggningen söker hon upp de enda personerna  hon känner i England - Andrew och Sarah O'Rourke - ett par som hon träffade på en strand i Nigeria under otäcka omständigheter.

När Little Bee dyker upp hos Sarah har Andrew precis tagit sitt liv. Sarah försöker få ordning på sin tillvaro och ta hand om sin son. Andrew hade under en längre tid mått mycket dåligt och allt tog sin början den där dagen på stranden i Nigeria.

När kvinnorna möts igen rullas historien om vad som hände på stranden och under tiden efter bit för bit. Det är en otäck och skrämmande berättelse som verkligen känns i hela kroppen. Historien berättas ömsom av Little Bee och ömsom av Sarah. Mitt i allt det hemska är Little Bees betraktelser av England och kulturkrockarna väldigt roliga.

Författaren har lyckats att skriva en bok om förfärliga saker som lämnar mig som läsare med en varm känsla - vänskapen som växer fram mellan Sarah och Little Bee, relationen mellan Little Bee och Sarahs lilla son (som i hela boken är klädd i en Batmandräkt), Little Bees hemlängtan och längtan efter sin familj.

Jag tyckte mycket om den här boken.

lördag 11 augusti 2012

Bokhyllerunda: L

Livet på en kylskåpsdörr av Alice Kupiers
Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson

Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie

onsdag 20 april 2011

Lila hibiskus

Chimamanda Ngozi Adichie debuterade med den här boken - Lila hibiskus - men blev känd i Sverige med En halv gul sol.

Så här presenteras Lila hibiskus:

"Kambilis far Eugene Achike är en riktig hjälte. Oförskräckt kritiserar han maktmissbruket i samhällets högsta skikt och skänker stora summor till välgörande ändamål.

Men i hemmet är han en tyrann. Han misshandlar sina barn och sin fru om de gör det minsta avsteg från den enda sanna vägen, en hårdhänt och intolerant katolsk tro. Kambili och hennes bror Jaja får en aning om ett annat sätt att leva när de under en tid får bo hemma hos sin faster, som i sin kärleksfullhet är sin brors raka motsats."



Boken är en stark och skrämmande berättelse om en fars hårda grepp om sin familj. En del straff som han utsätter sin familj för är riktigt otäcka. Mest gripande är barnens omsorg om sin mor och Kambilis kamp mellan hat och kärlek till sin far

Läsvärd!

lördag 3 maj 2008

En halv gul sol

Chimamanda Ngozi Adichies En halv gul sol utspelas i Nigeria och handlar om tvillingsystrarna Olanna och Kainene. De kommer från en förmögen familj, men är väldigt olika och väljer helt olika liv. Men när inbördeskrig bryter ut i Nigeria blir det svåra tider även för de priviligerade. Hem och familjer splittras och systrarna får söka tröst och stöd hos varandra.

Det är en genuint välberättad historia (och den har vunnit många priser) och den griper tag och engagerar läsaren. Ett av de starkaste porträtten i boken är Olannas och maken Odenigbos tjänare Ugwu, en fattig pojke från landet med huvudet på skaft som behandlas nästan som en i familjen och som sedan blir tillfångatagen och tvingad att gå ut i strid.

En mycket bra bok!