Äntligen har jag lyckats ta mig igenom Orhan Pamuks Den svarta boken. Det var en av de mest svårlästa böcker jag har träffat på och jag är inte riktigt säker på att jag har förstått alls vad den gick ut på. Det känns som en bok som kräver full koncentration, så de kanske är ett måste att man stänger in sig i några dagar utan något annat att läsa eller göra. Inget för den lättsamma läsningen i hängmattan i sommar alltså.
"Den unge advokaten Galip kommer en dag hem och finner att hans fru, den vackra och gåtfulla Rüya, är försvunnen. Han ger sig ut på ett labyrintiskt sökande efter henne genom Istanbul. Romanen blir en lovsång till staden samtidigt som den är en olycklig kärlekssaga och en spännande detektivroman. Den svarta boken var Orhan Pamuks genombrottsroman. "
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar