Böcker om böcker: Drömbokhandeln

Min sista bok i läsutmaningen "böcker och böcker" blev passande nog Drömbokhandeln av Laurence Cossé (Sekwa). Passande på det viset att det kan vara den ultimata boken om böcker. För vem drömmer inte om den perfekta bokhandeln där alla favoritböcker finns - och dessutom alla man inte visste att man ville läsa, men inte kan låta bli att kasta sig över när man upptäcker dem. En bokhandel där det bara finns bra böcker - de allra bästa.

Det är en sådan bokhandel som de udda kompanjonerna Francesca och Ivan startar i Paris. De kallar bokhandeln Au Bon Roman. Den blir snabbt populär och mycket omtalad. Kunderna strömmar till och allt verkar bli precis så som de hade hoppats. Inte hade de kunnat drömma om att det också kunde provocera författare, förlag och litteraturskribenter att de gör ett urval baserat på god smak. Den hemliga kommitté som gör urvalet av titlarna i Au Bon Romans sortiment gäckar motståndarna och de gör också allt för att smutskasta såväl själva bokhandeln som dess ägare. Men när det börjar ske regelrätta personangrepp med avsikt att vålla fysisk skada inser Francesca och Ivan att det måste få hjälp.

 

Historien berättas som en kriminalhistoria och börjar då huvudpersonerna tar kontakt med polisen för att få hjälp att ta reda på vem eller vilka som vill skada bokhandel och kommittémedlemmarna, men det som är slående i boken är att den alltigenom sjunger litteraturens lov. Ivan och Francesca som ständigt diskuterat romaner, bokhandelsmedarbetarna som i princip bor i butiken, kunderna som betraktar Au Bon Roman som sitt andra hem.

 

Merparten av titlarna och författarna som nämns i boken är helt okända för mig. Det är många franska författare och många äldre namn. Men det spelar ingen roll - jag känner ändå hur bra de här böckerna är och  vilken viktigt funktion de fyller i personernas liv. Det invecklade sättet de väljer för att säkerställa urval och kvalité i bokhandeln skulle kunna kännas konstlat, men blir istället något helt naturligt. För det är klart att det är så det måste gå till.

 

Personporträtten gör mig vemodig och glad på samma gång. De är mångfasetterade och lite sköra. Alla har de någon sorg de bär med sig, alla finner det tröst och stöd i litteraturen. Alla är de personer jag skulle vilja träffa.

 

Jag tycker mycket, mycket om den här boken och rekommenderar den varmt!