torsdag 25 juli 2013

En man som heter Ove

Vid det här laget har väl alla läst En man som heter Ove av Fredrik Backman, så boken behöver väl knappast någon närmare presentation.

Vi är många som fallit för den surmulne Ove som efter att både förlorat sin hustru och sitt jobb bestämmer sig för att han ska ta livet av sig. Allt är förberett för att orsaka mista möjliga besvär, avskedsbrevet är skrivet och finkostymen är på. Då backar någon ner hans brevlåda! Det visar sig att den nyinflyttade grannfamiljen sätter käpparna i hjulet för Oves självmord på mer än ett sätt.

Många har sagt att den här boken är vansinnig rolig, men det håller jag inte med om. Jag läser den med en liten klump av sorg och vemod i halsen, under första halvan av boken och med ett varmt leende under andra halvan. Inga gapskratt. Däremot en varm och glad känsla i hjärtat när jag slår igen boken.

Har du mot förmodan missat den? Då bör du försöka få tag på ett exemplar av boken snarast!

4 kommentarer:

  1. Jag tyckte den var vansinnigt rolig och vansinnigt sorglig. En perfekt blandning :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag väl fel sorts humor. Det har jag ofta ;)

      Radera
  2. Jaså du har också läst denna? Jag blev nyss klar, se inlägg här: http://jsprbok.blogspot.com/2013/07/57-fredrik-backman-en-man-som-heter-ove.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha - hoppar över till dig och läser!

      Radera