Smaken

Smaken av Muriel Barbery var oktober månads val i bokcirkel. Vi läser böcker på temat "mat" och det temat motsvarade den verkligen väl.

I ett flott hus i Paris (för övrigt samma hus som Igelkottens elegans utspelas i) ligger den berömda matkritikern Pierre Arthens för döden. Innan han dör vill han en sista gång uppleva en sublim smak som finns i hans minne. Boken blir en tillbakablick över hans liv samtidigt som han letar bland händelser och minnen för att hitta den bortglömda smaken.

Huvudpersonen är verkligen inte någon särskilt sympatisk person och de ögonblicksbilder av honom vi får av de andra människorna i boken gör inget för att förändra eller förmildra hans bufflighet.

Författaren har utan tvekan ett vackert språk, men jag har faktiskt ganska tråkigt när jag läser den här boken. Jag kommer på mig själv med att tänka att faktiskt inte bryr mig särskilt mycket om vare sig Pierre Arthens eller hans försvunna smak.

Synd. Framförallt för att det här är den enda bok från Sekwa förlag som jag inte har tyckt om. Förväntningarna var kanske för stora.