Jag erkänner - ibland väljer jag böcker efter omslaget. Den utstötte av Sadie Jones var en sådan. Men det var inte något dåligt val utan bra läsning.Så här står det på baksidan:
"Andra världskriget är över och nioårige Lewis Albrights far har precis lämnat det militära. Pappan ställer snabbt om till förortslivet - cocktail vid halv sju, kyrkan på söndagar - medan Lewis och hans mor rymmer ut på picknickar i skogen, precis som de gjorde under krigsåren. Men en dag kommer Lewis, efter ett av deras äventyr, hem utan henne. Efter moderns tragiska död går Lewis in i sig själv, blir tyst och alltmer destruktiv. Snart är han ensam och utstött. Endast vännen Kit ser hans sorg och växande ursinne, och lovar sig själv att rädda honom. Men i sina försök att befria både sig själv och Lewis, ser hon inte de fruktansvärda hemligheter som är på väg att bryta igenom ytan. Och som kommer att driva Lewis till en, kanske, oförlåtlig handling."
En mer ensam och missförstådd person än Lewis får man leta efter och jag blir riktigt sugen på att ge hans pappa en propp. Sen uppdämda stämningen och den stela engelska miljön bidrar till en stundtals plågsam läsning. Ja, fast på ett bra sätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar