En del böcker läser precis alla. Så var det med Min fantastiska väninna av Elena Ferrante i våras. Jag vet att det är lite barnsligt, men när en bok blir så totalhypad så tappar jag sugen lite. Men till slut tog ändå nyfikenheten över och jag läste. Och gillade.Kanske en liten aning mindre än jag hade trott och hoppats, men visst är det en stark berättelse som Ferrante levererar om de båda väninnorna Elena och Lila. Elena både dras till och skräms av den fascinerande Lila och mäter nästan allt i sitt liv i relation till henne. När Elena får chans att studera vidare, men inte Lila, skakas maktbalansen något litet. Dynamiken mellan de två flickorna är skickligt skildrar och miljöerna i Neapels ruffigare kvarter är målande.
Ferrante jämförs ofta med Silvia Avallone och det är inte så konstigt - beröringspunkterna är många. Kanske tyckte jag ändå lite bättre om Stål. Ferrantes bok är lite "ovanifrån", lite mer distanserad och jag uppskattade mycket det smutsiga och lite "köttsliga" hos Avallone.
Min fantastiska väninna är ändå väl värd att läsa och jag känner mig tämligen säker på att jag kommer att läsa fortsättningen.
(Jag kryssade "that 'everyone' but you has read" på min sommarbingobricka.)
Min fantastiska väninna
Författare: Elena Ferrante
Förlag: Norstedt (2016)
ISBN: 9789113061719
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Jag tycker också det finns tydliga beröringspunkter mellan Stål och Min fantastiska väninna. Älskade båda och jag riktigt längtar efter bok nummer två av Ferrante!!
SvaraRaderaJag kommer ju läsa så klart!
RaderaJag tappade också sugen litet, när jag läste om den här boken i så många bloggar och tidningar. Jag skall läsa den, snart, men jag måste ladda litet till.
SvaraRadera:-)
Raderajag hade svårt att hitta någon bok efter denna....
SvaraRaderaSå tagen alltså?
RaderaStål var mycket bättre tycker jag men har likväl Ferrantes andra del liggandes hemma. Får dock vänta till hösten, jag är inte supersugen faktiskt.
SvaraRaderaBlev mer berörd av Stål.
Radera