Inez är en författare som innan hon går bort vill göra två saker - "döstäda" sitt stora hus och skriva en sista bok. En bok som inte är en roman utan en bekännelse och den sanna historien om ostrondykerskan.
Men Inez ramlar och skadar sin höft. Hon tvingas ta hjälp med utrensningen av huset och Meja börjar arbeta hos henne. Meja får fria händer att rensa, men måste lova att på inga villkor röra den mapp där hon förvarar manuset till boken.
Den unga Meja och den gamla Inez är ett udda par, men med tiden växer en ömsesidig respekt fram mellan dem.
Caroline Säfstrands böcker har ofta en berättelse i nutid och en i dåtid och det också den här romanen. Genom Inez manus får vi återblickar i hennes liv och information om personer hon kände då. I nutid är Meja lite vilsen, men genom att hjälpa Inez blir hon allt mer självsäker.
Intressanta personporträtt och levande miljöer gör läsningen extra trivsam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar