"Kallbaderskan bland fjällen" av Karin Härjegård handlar om Helena som mitt i förberedelserna inför sin mans födelsedagsmiddag upptäcker att hon blivit sviken av honom och han har fört henne bakom ljuset en längre tid.
Hon vet inte var hon ska ta vägen, så när hon får erbjudandet att låna en stuga i Härjedalsfjällen tar hon chansen. Ensam i stugan känns allt till en början värre, men hon ger sig ut på vandringar och lär känna Louise som driver en våffelstuga på fjället.
Louise är en ivrig vinterbadare och utmanar Helena att prova på den uppfriskande aktiviteten. Lite i taget återvänder Helenas livsglädje och när hon börjar arbeta i våffelstugan vaknar en slumrande dröm om att arbeta med mat till liv igen. Men innan hon börjar om måste Helena reda ut saker ur det förflutna.
Ja, som ni läser så är upplägget för den här boken ganska vanligt för den här genren.
Uppbrott - flytt - omstart.
Platserna byts ut, aktiviteterna/arbetsplatserna varierar (café, resturang, bokhandel, våffelstuga …), nya vänner dyker upp (och ofta ett nytt kärleksintresse), men på det stora hela är upplägget välkänt och förutsägbart.
Men det funkar ändå av någon anledning - varje författare lägger till någon liten detalj som skiljer ut just den här boken från de andra och om författaren - som här - använder miljön på ett klokt sätt adderas det lilla extra. I den här boken är fjällmiljön och till och med årstiderna i ett fint samspel med karaktärerna och man kan riktigt känna våffeldoften när man läser.
En feelgoodroman som innehåller både sorg och glädje.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar