Vi listar 2022

En gammal Kulturkollotradition är att lista kulturåret och vi är några som fortsätter med den traditionen på våra egna bloggar. Du hittar liknande listor hos Helena på Fiktiviteter, Linda på Enligt O och Anna på Och dagarna går.

Låna gärna kategorierna, lägg till och ta bort, tolka dem som du vill och skapa din egen lista!

Årets klassiker: 

Det har inte blivit någon klassikerläsning i år, men jag har försökt komma igenom en slags klassiker nämligen The Song of Achilles av Madeleine Miller. Jag älskade Kirke, men den här har jag inte lyckats komma in i.

Årets nostalgitripp: 

GES-konserten som jag var på i november. Vilken nostalgi!

Årets kvinnokamp: 

Jag vet inte om det är helt rätt kategori, men Lektioner i kemi av Bonnie Garmus skildrar en kvinnas svårigheter i den akademiska världen i 60-talets USA. Huvudpersonen är en briljant kemist, som hålls tillbaka av de manliga professorerna. Istället hänvisas hon till att använda sina kemikunskaper i köket i ett matlagningsprogram. En av årets bästa böcker.

Årets sorgligaste: 

Berätta tre saker av Callum Bloodworth kan vara årets sorgligaste, men också årets mest hjärtevärmande bok.

Årets charmigaste: 

Det är inte en bok som får utmärkelsen årets charmigaste, utan Instagramkontot A puppy and a bunny. In och kolla! Best day since yesterday.

Årets vemodigaste: 

Stargate. En julberättelse av Invild H. Rishøi. Så bra, men så sorglig.

Årets historiska: 

Erika Olofsson Liljedahl släppte en ny historisk roman som jag fick förhandsläsa och Paradishamn var precis så bra som jag hade hoppats på. Den utspelas i Mölle på 1930-talet och är en lågmäld berättelse om dynamiken mellan fiskardottern Hilda och hotellägarens dotter Ester under en sommar på det stora badhotellet. 

Årets obehagligaste: 

Jag tror att det kanske var Flicka A av Abigail Dean. En ruskig historia om att växa upp i en riktigt dysfunktionell familj.

Årets dystopi: 

Felet med Eden av E.P. Uggla. En ungdomsroman om en dystopisk framtid där världen har drabbats av en pandemi som utplånat alla utom de yngsta. De överlevade har skapat Eden - en plats där endast prestation räknas och alla tvingas att tävla mot varandra.

Årets grafiska: Vera vem? av Anna Sundström Lindmark och Elisabeth Widmark. En berättelse för unga om grupptryck och hierarkier, om vänskap och att gå in i vuxenlivet. 

Årets tegelsten: 

En hemlig plats av Tana French (550 sidor)

Årets tunnis: 

Passera av Nella Larsen (150 sidor)

Årets besvikelse: 

Som jag såg fram emot Agustin Erbas nya bok, men Den unge Walters lidande var inte min kopp te. 

Årets memoar: 

Inte en memoar i den rätta bemärkelsen, men den delvis självbiografiska Bröd och mjölk av Karolina Ramqvist, om hennes uppgörelse med sina ätstörningar var en stark läsupplevelse.

Årets återseende: 

Bokmässan! Så härligt att få besöka mässan på riktigt igen.

Årets huvudperson:

Är inte en person som sådan utan en gård, nämligen Nevbacka gård i finska Österbotten som spelar huvudrollen i Maria Turtschaninoffs vackra roman Arvejord. Människorna brukar jorden, men passerar förbi genom åren medan gården består.

Årets möte: 

Att få lyssna på Marian Keyes på bokmässan. Vilken härlig person hon är!

Årets lyckopiller: 

Det årliga läsretreaten i Varberg lever jag länge på.

Årets läskigaste: 

Jag har inte läst någon skräck i år. Läskigast av allt är ändå världen runt omkring oss.

Årets titel: 

Det får bli den roliga titeln Kan innehålla spår av Tommy Roos. Boken av Cecilia Klang var en väldigt trevlig bekantskap.

Årets djurkaraktär: 

Katten Molly i de söta böckerna om kattcaféet i den lilla engelska byn Stourton.

Årets debut och Årets pristagare: Lina Nordquist som tilldelades priset Årets bok med sin mycket  starka debutbok Dit du går, följer jag.

Årets TV-serie: 

Wednesday på Netflix. Så bra!

Årets filmupplevelse: 

Bioupplevelserna är lätträknade i år, jag tror inte att jag sett mer än tre filmer och samtliga var barnfilmer. Men Sing 2 var ju ganska söt.

Årets kulturella höjdpunkt och Årets scen:

Så härligt att få komma iväg på scenunderhållning igen överhuvud taget! Bäst av allt var den fantastiska uppsättningen av Jesus Christ Super Star med Peter Jöback och Ola Salo, men förutom ovan nämnda musikal och GES-konserten har jag också sett strålande bra Rain Man på Oscarsteatern, lyssnat till en vacker konsertversion av Kristina från Duvemåla på Malmö Live, sett en fantastisk uppsättning av Robin Hood på borggården på Malmöhus slott och dansat mig genom en The Ark-konsert på Mölleplatsen. Älskar't!