
Jag blir väldigt berörd av den här boken. I sin strävan och önskan att hitta en plats i tillvaron och att bli omtyckt blir Morgan klassens pajas - ja, eller en pajas i alla situationer - och det är något så desperat och sorgligt över hela den rollen. När han sedan hittar teatern och kan få utlopp för "pajaskonsterna" på scenen faller bitarna på plats - både för Morgan och mig som läsare.
Jag blir ledsen och vemodig av hans beskrivning av relationen till Stefan. Han är ju knappt mer än en bebis när de tas ifrån mamman och redan innan täcker Morgan upp för sin bror och skyddar honom. Senare, i en hjärtskärande episod i boken, sviker Morgan sin bror för att bli accepterad av några andra "coola" barn. Det är så sorgligt att de två som haft varandra som fast punkt skiljs åt och att de aldrig hittar tillbaka till varandra.
Läsvärd!
Låter som en mycket bra bok och jag blir helt klart lässugen! Just nu läser jag Osynlig av Paul Auster till min bokklubb.
SvaraRaderaDenna har jag läst. Man blev helt klart gripen av detta sorgliga.....inte tror man väl att Morgan Alling har haft en så tragisk uppväxt. Men skenet bedrar ju som bekant.......Nyttig läsning iallafall :)
SvaraRadera