Vildingar - bilderboken, romanen, filmen

För väldigt länge sedan hade jag en tanke.

Det dröjde ett halvår innan jag läste romanen och nästan att halvår till innan jag såg filmen. Det var i januari.

Sedan tänkte jag att jag skulle blogga om böckerna när Maurice Sendak gick bort. Det blev inte heller av.

Men nu så!

Till vildingarnas land är Maurice Sendaks vackra bilderbok om Max som "seglade iväg genom nätter och dagar, vecka ut och vecka in, nästan under ett år, långt bort till vildingarnas land."
Jag minns den från min barndom, men tror att jag var lite rädd för vildingarna. När jag återupptäckte den när jag läste barnlitteratur vid universitetet kunde jag uppskatta de suggestiva bilderna och de underliggande betydelserna i berättelsen.

När sedan Dave Eggers inspirerades till att göra film av bilderboken - ja, och egentligen av mycket er än boken. Han fyllde ut luckorna, byggde ut berättelse och gjorde en egen tolkning av Senaks bok - så blev inte bara jag nyfiken. Dave Eggers inspirerades i sin tur ytterligare och omvandlade och byggde ut filmmanuset till en roman och kallade den "en saga för alla åldrar". Jag läste boken först och uppskattade det vuxenperspektiv som den ger på bilderboken. Jag tycker om att få veta mer om Vildingarna och hur författaren bygger upp relationen dem emellan och relationen till Max.

Filmen tyckte jag inte lika mycket om - kanske mest för att jag gillar att tänka ut hur karaktärer ser ut och pratar själv och filmen skapar de bilderna åt mig. Och kanske lite för att de där Vildings-kostymerna är svåra att ta på allvar ;)

Det var hursomhelst intressant att läsa och titta på alla tre delar och får tre olika varianter av samma berättelse - var de skiljer sig åt och var de liknar varandra.