Livet efter dig

Will var en snygg och framgångsrik affärsman ända tills han blev helt förlamad i en motorcykelolycka. Livet har förlorat sin mening för honom och han är fast besluten få slut på det - och han vet exakt hur det ska gå till.

Lou blir uppsagd från sitt caféjobb och är desperat efter ett nytt jobb då hon bidrar till sin familjs försörjning med sin lön. Hon tar jobbet som Wills assistent trots att hon inte riktigt förstår hur hon ska lösa den lite märkliga arbetsbeskrivningen att få honom att hitta livslusten igen. Det är hans föräldrars önskan och inget som Will ska veta om.

Då Will inte är det minsta intresseras av att hitta någon livslust får Lou kämpa rejält för att ens få honom att prata med henne. Så småningom växer något som liknar en vänskap fram. Lou försöker hitta saker som kan få Will ut ur huset och på gott humör. Hon har god hjälp av vårdaren Nathan och trots att inte alla utflykter blir så lyckade ger hon inte upp.
Will försöker i sin tur förstå hur Lou har kunna tillbringa hela sitt liv i samma lilla by på landsorten och varför hon verkar så rädd för att ta sig ut ur sina bekvämlighetsområden.

Vänskapen blir starkare och Lou inser så småningom att hon är förälskad i Will och han besvarar känslorna. Äntligen tror sig Lou kunna få Will att se fram mot ett fortsatt liv tillsammans med henne. Men är kärleken verkligen tilläcklig?

Livet efter dig av Jojo Moyes är nog min favoritbok den här sommaren. Jag grät så det sprutade i solstolen på Kreta när jag läste ut den och ändå var jag alldeles glad och varm i kroppen.

Det är en, på intet sätt oförutsägbar bok. Karaktärerna är mallade på ett otal likande böcker. Den bittre skadade mannen som blir förlöst av kärleken. Den osäkra, men oj så talangfulla (och vackra), kvinnan som till slut vågar tro på sig själv. Det lyckliga slutet - för jag vill ändå påstå att det är lyckligt - fast kanske inte precis så som man hade hoppats på.

Men det är också en bok om rätten att bestämma om sitt eget liv och när det livet bör få ta slut - och det är inte en lika vanlig ingrediens i den här genren.

Så ladda upp med näsdukar och en bekväm kudde i soffhörnet, för där lär du bli kvar till du har läst ut denna roligt vemodiga feelgood-feelbad bok!