Tänk vad härligt det är att få ägna stora delar av en helg åt att riktigt försjunka i en bok. En sådan helg hade jag för ett par veckor sedan och då läste jag Ondhjärta som är den femte delen i Frida Skybäcks serier om lundapolisen Fredrika Storm.
I den här boken utreder Fredrika och hennes kollega Henry Calment ett fall där en ung kvinna hittas död i stadsparksdammen i Lund. Hennes kropp visar tydliga spår av våld och händelsen utreds som ett mord. Hon identifieras som Emelie Svensson och hon är bara 17 år. Trots detta har hon redan varit med om mycket i livet - hennes uppväxt har varit tuff och hon har bott både i fosterhem och på institutioner. Men på senare tid har det sett ut att ordna sig för Emelie. Hon har flyttat hem till sin mamma och sköter skolan. Vad kan ha inträffat som lett till hennes död?
Polisen söker ledtrådar i Emelies förflutna och bland eleverna på hennes gymnasieskola. Ungdomarna svåra att nå och ingen verkar stå Emelie riktigt nära. Fredrika och Henry undersöker olika spår som kan vara kopplade till händelsen i stadsparken, men Fredrikas magkänsla säger henne att lösningen på gåtan finns någonstans bland Emelies skolkamrater.
Frida Skybäck har en bakgrund som lärare och det märks att hon har god inblick i skolans värld. Hon skildrar skicklig såväl karaktärer som miljön i skolan. Dynamiken mellan elever, lärare och föräldrar är trovärdig och ibland beklämmande - i beskrivningen av bristen på respekt för lärarna hos både elever och föräldrar, och inte minst i skildringen av hur fruktansvärd tonårstiden kan vara för många.
Lägg där till en välskriven och spännande kriminalhistoria så får du ett recept på en riktigt bra bok.
Jag tycker också om att få läsa om Fredrika och Henry igen. Alla böcker är fristående så till vida att kriminalfallet är avgränsat och får sin lösning inom boken, men om man läser böckerna i ordning får man följa hur huvudpersonerna utvecklas och det ger lite extra till läsupplevelsen.
