Jag minns när jag läste ...

Idag är det min tur att öppna en lucka i julkalenderbloggstafetten som Sofies bokblogg håller i.
I år är temat "jag minns när jag läste" om massor av bokbloggare delar med sig av sina läsminnen.

Det finns så klart många starka läsminnen. De där böckerna som är som ett slag i magen, de där böckerna som gör att man gråter floder, de där böckerna som gör en glad i flera dagar,

Men en del böcker smyger sig på en på ett stillsamt sätt, men går rakt in i hjärtat. Boken September av Kristoffer Leandoer var en sådan bok för mig och jag minns precis hur jag kände när boken började greppa tag i mig.

Jag visste inte mycket om boken när jag började läsa den. Boken handlar om en kvinna som ligger på sin dödsbädd alltför tidigt och hon tänker tillbaka på sitt liv. Uppväxten i ett stelt prästhem i Stockholm, studietiden i Lund, en intellektuell ambition och sedan: familjelivet och mammarollen. Utan att förta kärleken till sina barn, berättar hon hur mammarollen skaver, hur illa hon trivs med förortslivet och hur bitter hon känner sig för att hon inte kan leva ut sina intellektuella ambitioner. Jag har inte särskilt mycket gemensamt med huvudpersonen, men vissa passager i boken berörde  mig oerhört mycket på ett personligt plan. Det är ibland nästan plågsamt att läsa. Jag tyckte så mycket om författarens gestaltning och språk. Det är en vacker och stillsam skildring av ett moderskap. Av en kvinna. 

Jag kan fortfarande känna känslan i kroppen när jag stängde boken och berättelsen dyker upp hos mig då och då.

Igår sammanfattade Sofie förra veckans inlägg på sin blogg och imorgon är det Hanneles bokparadis som bjuder på ett minne.