Hennes mamma är död, hon omkom i ett bombanfall, som också förstörde deras hem. Hennes far och bror är fängslade. Nu bor Salama och hennes svägerska och vän Layla tillsammans och Salama trotsar varje dag livsfaran ute på gatorna med risk för bombanfall och krypskyttar för att ta sig till arbetet på sjukhuset.
Hon ska egentligen lämna Syrien och se till att Layla kommer i säkerhet innan hon ska föda sitt barn, men Salama har svårt att ta steget - inte bara för att en flykt över medelhavet är dyr och farlig. Hon känner också att hon sviker de människor som behöver sjukvård. Dessutom träffar hon den modige hobbyfotografen Kenan, som är fast besluten att stanna i Syrien och dokumentera det som Syriens befolkning utsätts för. Han får för första gången det att kännas som att det finns något att hoppas på i Syrien.
Det här är en bok som lyckas med konsten att vara hoppfull mitt i den misär som kriget orsakat och trots de många brutala händelserna. Här finns medmänsklighet, familjeband, stark vänskap och ännu starkare kärlek.
Jag rekommenderar den här boken varmt!
