Sommarlovsboktips 59: Obehaget om kvällarna

Vi reser vidare från Tyskland till Nederländerna och boken "Obehaget om kvällarna" av Marieke Lucas Rijneveld.

Och obehaglig är verkligen ett ord som beskriver den här romanen. Bokens berättarjag Jas är en ung flicka som, tillsammans med sina syskon, lämnas helt av sina föräldrar. Inte fysiskt, men efter att Jas äldre bror går ner sig i en vak och drunknar sluter de sig helt och går in i sin tro och blir uppslukade av synd, skuld och det straff Gud har gett den. Jas klandrar sig själv för det som har hänt eftersom hon en gång i förtvivlan över att hennes älskade kanin skulle bli julmiddag bad Gud att ta brodern istället. Hon hittar på saker för att sona sin synd, t.ex. trycker hon in ett häftstift i naveln och låter det sitta där och irritera som en slags botgöring. Hennes tankar är mörka och alltmer oroande i en tillvaro utan någon vuxen som kan hjälpa henne att bearbeta dem. En riktigt smärtsam historia. Stark läsning!

Oktoberkortis 7: Omvägen

Titel och författare: Omvägen av Gerbrand Bakker

Varför läste jag den? Jag skulle läsa en bok ursprungligen skriven på nederländska till utmaningen #månadensspråk

Vad handlar den om? En kvinna som kallar sig själv Emelie flyttar in på en gammal bondgård i Wales. Hennes enda sällskap är en flock gäss och det enda grannarna vet om henne är att hon säger att hon håller på att skriva en avhandling. När en ung man knackar på och behöver hjälp med en skada, så bjuder hon in honom och han blir kvar hos henne längre än de båda hade tänkt. I Holland letar en man efter sin fru som försvunnit till synes helt spårlöst.

Vad tyckte jag? Av sammanfattningen här ovan skulle man lätt kunna tro att det här är en thriller, men då blir man nog besviken. Omvägen är istället en vacker och stillsam skildring om att främlingskap både inför sig själv och inför andra. Det blir alltså ingen spänning i jakten på någon som försvunnit, ingen stor hemlighet som avslöjas och ingen oväntad kärlekshistoria mellan kvinnan och den unga mannen, utan bara en riktigt välberättad roman om relationer och vilsenhet. Trots, eller tack vare, det långsamma tempot är den här boken en njutning att läsa.

Ett inlägg i serien #oktoberkortisar som är ett försöka att banta ner högen av lästa men obloggade böcker.

---

Omvägen
Författare: Gerbrand Bakker
Förlag: Nilssons förlag (2016)
ISBN: 9789188155122
Finns t.ex. hos Bokus, Adlibris eller på ditt lokala bibliotek.

Månadens språk i januari: nederländska

I utmaningen "Månadens språk" hos Ugglan & Boken skulle vi i januari läsa en bok som skrivits på nederländska i original. Jag valde Trädet och vinrankan av Dola de Jong.

Den utspelas i Nederländerna mot slutet av 1930-talet när andra världskriget lurar runt hörnet. Huvudpersonen är Bea, en ganska lågmäld och lugn person. Hon arbetar som sekreterare och uppskattar trygghet och rutiner.

När hon träffar Erica inser hon snart att de är varandras motsatser. Erica är stökig, orädd och spontan. Hon förälskar sig lätt och har intensiva, men ofta ganska kortvariga, förhållanden med andra kvinnor. De bestämmer sig för att flytta ihop, men det sätter deras relation på svåra prov. Bea märker att hennes intresse för Bea är mer än bara vänskapligt, men hon klarar inte av att erkänna sina känslor ens för sig själv - hon förtärs nästan av skam och rädsla.

När kriget blossar upp inser Bea att Erica är i fara, både på grund av sin homosexualitet och för att hon är judinna till hälften. Bea gör allt för att Erica ska kunna fly i säkerhet, men tiden är knapp.

Jag tyckte om den här boken! Med sina lågmälda, men ändå intensiva personporträtt och den laddade stämningen i alla återhållna känslor hos Bea. Ett språk som flyter lätt och ett ämne som berör.

---

Trädet och vinrankan
Författare: Dola De Jong
Förlag: Nilsson förlag (2018)
ISBN: 9789188155405
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Ost

Delar av den här texten har tidigare publicerats på Kulturkollo.

Finns romaner som handlar om ost ? Självklart finns det! Kortromanen Ost av belgaren Willem Elsschot är författad på flamländska och den handlar om en man i Antwerpen som blir utsedd till landets generalagent för en holländsk ostexportör. Problemet är bara att huvudpersonen inte vet särskilt mycket alls om vare sig ost eller att vara företagsledare. Kontoristen Frans Laarmans tycker för all del inte ens om att äta ost, men ser en chans till att komma upp sig lite i världen. 

När allt kommer omkring är ost, bortsett då från lukten, en ädel vara, inte sant? Man har framställt den i sekler och den är en av de äldsta källorna till rikedomen hos holländarna …

Citatet är en fundering från Laarmans och det är efter det som han beslutar sig för att ge sig in i ostbranschen. Han sjukskriver sig från sitt arbete och börjar med att inrätta ett förnämligt företagskontor. Dessvärre ägnar han mer tid åt att leta efter det bästa skrivbordet och att designa företagets brevpapper än att faktiskt försöka sälja det stora parti edamerost som ligger på lagret och väntar.

Det är en tragikomisk historia och sällan har jag läst om en så omständlig och förtvivlat oföretagsam person. Det är stundom riktigt plågsamt att läsa om Frans Laarmans tafatta försök att bli affärsman. Jag har också förstått att boken var en tydlig ekonomisk satir när den kom ut. Just det kanske gick mig lite förbi när jag läste den nu, men däremot tyckte jag att den bar vissa likheter med den samtida Hans Falladas böcker – och då kanske speciellt Hur ska det gå för Pinnebergs? som också har en sådär lite hopplös och oföretagsam huvudperson. Jag tycker att författaren i båda fallen skriver sin huvudperson på ett lite lätt löjeväckande sätt och nästan lite raljerande. Men eftersom jag dras lite åt böcker åt det dråpliga hållet ibland (men det får inte bli för mycket) så hade jag ändå en liten nöjsam stund med min ostroman.

____________________________________

Titel: Ost
Författare: Willem Elsschot
Förlag: Malexis Förlag
Utgivningsår: 2008 (orignalutgåva 1933)

Det blev inget boktips från Nederländerna ...

Jag tittade igenom mina gamla blogginlägg för att de om jag kunde hitta några böcker från Nederländerna och tipsa om med anledning av veckans tema på Kulturkollo.
Men icke - jag har verkligen inte lyckats pricka in några fullträffar bland de nederländska författarna.

Middagen av Herman Koch tyckte jag var olustig och ansträngande.

Tvillingsystrarna av Tessa de Loo kändes "blaha".

En sorts kärlek av Ray Kluun gjorde mig bara arg.

De enda böcker jag faktiskt gillade var bilderböckerna om Leo och Ella av Linne Bie ;)

Men som ni ser har jag ju inte läst så många, så det är nog jag som behöver tips! Shoot!

Veckans tema på Kulturkollo: Nederländerna

Den här veckan har kollot åkt till Nederländerna. De flesta av oss bara i fantasin, men ett par av oss kommer att live-rapportera från Amsterdam i helgen. Utmaningen den här veckan handlar om vad man tänker på när man tänker på Nederländerna.

Det givna svaret är kanske tulpaner och just det skriver Viktoria lite om idag.

Själv skrev jag ett inlägg om ost häromdagen ;)

När jag tänker på Nederländerna så tänker jag också ganska mycket på en sommar som jag tillbringade i Utrecht. Jag tror att det var sommaren -95 och jag läste en sommarkurs i Dutch Culture and Society + lite holländska. Jag kan väl inte påstår att jag har haft särskilt mycket nytta vare sig av de ena eller det andra sedan dess. Dessutom bodde jag tillsammans med ett helt gäng studenter från Spanien (ett par av dem har jag kontakt med fortfarande), så jag tror att jag lärde mig mer spanska än holländska, men det var en riktigt härlig upplevelse. Det var en varm sommar och kursledarna hittade på roliga aktiviteter på kvällar och helger. Jag fick chansen att resa runt lite också - till Amsterdam så klart, men även till Haag och Haarlem. Nu var jag fattig student, så några stora utsvävningar. Inte heller blev det några besök på fina restauranger för att utforska den Nederländska matkulturen, utan det var mest Heineken och patat med majonäs efter utekvällarna.

Jag har inte varit i Nederländerna sedan dess, men jag har en väldigt positiv bild av landet. Vackra hus, spännande historia, fin konst och vänliga och glada människor. Det är nog dags att åka dit igen!

Hittar ni mig på bilden? ;)

Miniatyrmakaren

Vissa böcker blir verkligen snackisar och den här boken var en sådan som plötsligt alla läste och pratade om.

Miniatyrmakaren av Jessie Burton är författarens debutroman och är tydligen 2000-talets bäst säljande debutroman och den har fått flera utmärkelser.

Den utspelas i Amsterdam i slutet av 1680-talet. Den unga Nella kommer till staden för att flytta in hos sin nyblivne make Johannes Brandt som är en framgångsrik köpman. Äktenskapet med honom var kanske inget Nella önskade sig, men hon är fast besluten att göra det bästa av situationen och att bli en god maka och så småningom mor. Johannes är dock inte så intresserad av sin nya hustru, i själva verket är han inte ens hemma när hon kommer. Istället tas hon emot av hans bistra syster Marin, som styr hushållet med järnhand.

När Johannes så småningom dyker upp har han med sig ett kabinettskåp i bröllopsgåva till henne - ett slags dyrbart dockskåp - som är en exakt kopia av huset de bor i. Johannes visare henne omtanke och uppmärksamhet, men inte något större intresse annat än som ännu en vacker ägodel och eftersom Marin inte släpper ifrån sig ansvaret för hushåller får Nella hitta på andra saker för att få tiden att gå. Hon beställer utsökta små möbler och dekorationer till kabinettet från en mystisk miniatyrmakare i staden. Hon får aldrig träffa personen bakom hantverket och snart börjar också obeställda saker dyka upp. De pyttesmå dockorna som Nella får skickat till sig är porträtt av husets innevånare och de verkar ha en förmåga att förutsäga händelser och spegla sina verkliga förebilder.

När Nella får klart för sig vilka mörka hemligheter som huset döljer, blir hon skräckslagen av tanken på vilken makt miniatyrmakaren har och att deras öde ligger i den okända personens händer.

Boken har ett ganska klassiskt romanupplägg med det här lite mystiska inslaget. Det ar roligt att läsa beskrivningarna av miljöer, mat och kläder. Jag har ingen aning om hur historiskt tillförlitlig boken är just där, men det känns i alla fall som att det ger en bra färg av tiden. Jag tyckte det här var riktigt mysig läsning.

---

Miniatyrmakaren
Författare: Jessie Burton
Förlag: Modernista (2015)
ISBN: 9789176454398
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris

Bloggar i twitterstil

Jag insåg att jag var tvungen att göra något drastiskt för att komma till botten av min hög med obloggade böcker. Jag såg att någon bokbloggare hade gjort kortrecensioner i twitterstil och det har jag nu också försökt mig på.

Allt jag önskar mig av Grégoire Delacourt (e-bok)

Handling på (ca) 140 tecken: Bloggande ägare till sybehörsaffär vinner 18 547 301 euro, men undviker att berätta det för sin man eftersom hon är rädd att det ska påverka deras liv negativt.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Charmigt och tänkvärt. En söt liten bok som får läsaren att reflektera över vad som egentligen är lycka. Ännu en trevlig bekantskap från Sekwa.


Snögloben av Amanda Hellberg (e-bok)




Handling på (ca) 140 tecken: Maja Grå utreder mystiskt mord på godset Wytham Halls där mörka skuggor och spöken lurar.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Spännande och lagom läskigt. Jag gillar kombinationen gammal engelsk godsmiljö och nytänkande brottsutredningar. Och jag gillar Maja Grå


Middagen av Herman Koch

Handling på (ca) 140 tecken: Ansträngd middag med två bröder och deras fruar på lyxrestaurang i Amsterdam, där fasansfulla familjehemligheter nystas upp.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Inte alls bra faktiskt. Märklig bok som var olustig och ansträngande att läsa. Inte särskilt uppskattad bokcirkelbok i december.

Lex bok av Sara Kadefors

Handling på (ca) 140 tecken: I protest mot betygshets och grupptryck skapar Lex en blogg där ”Maya” utmanar allt som hennes klasskamrater tycker är viktigt. Men bloggen blir succé och plötsligt gillar alla det som ”Maya” säger.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Träffsäkert om att vara ung och att försöka vara sann mot sig själv. Lex är sådär stark och skör på samma gång som jag så ofta gillar. Riktigt bra!



Stjärnans ögonblick av Clarice Lispector

 

Handling på (ca) 140 tecken: Macabéa är en, i det närmaste osynlig, maskinskriverska i Rio. Det mesta i hennes torftiga liv bara händer henne, så även det inte särskilt givande förhållandet med Olímpico.

Omdöme på (ca) 140 tecken: En märklig bok där den fiktiva författaren av berättelsen tar alltför stor plats. Det är svårt att känna något för den hopplösa huvudpersonen. Bokcirkelbok i januari som sågades av oss alla.



Korparna av Tomas Bannerhed



Handling på (ca) 140 tecken: Småland på 70-talet. En gård i förfall. En far som passerat gränden för vansinne. En undfallande mor. En son som flyt ut i skogen och finner ro hos fåglarna.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Misär, misär, misär. Jag hade mycket svårt att hålla intresset uppe för att avsluta den här boken. Jag framhärdade för att försöka hitta de kvaliteter som gett den Augustpriset. Lyckades inte.


Saker min son behöver veta om världen av Fredrik Backman



Handling på (ca) 140 tecken: Små korta texter med råd från far till son. Texterna blir samtidigt nutidsreflektioner och inblickar i livet som småbarnsförälder.

Omdöme på (ca) 140 tecken: Alla småbarnsföräldrar känner nog igen sig – författaren träffar mitt i prick. Jag skrattar högt ofta! Och gråter till de många fina kärleksförklaringar som den här boken innehåller.

Kvällens godnattsaga: Leo och Ella

Jag börjar lite med "önskelistan" och det var Anna Fair & True som ville att jag skulle blogga lite mer om barnböcker. Vi har barn i samma ålder, så det är roligt att kunna byta tips.

Det gör jag så gärna! Barn- och ungdomsböcker ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Jag har jobbat med att göra pedagogiska barnböcker och har studerat just barn- och ungdomslitteratur. På vinden har jag lådvis med böcker som jag nu plockar fram vartefter barnen "växer i dem" (eller när jag blir sugen på att läsa om någon gammal ungdomsfavorit).

Jag har vid några tillfällen bloggat om böcker som jag läser för barnen och den kategorin kan jag ju passa på att återuppta nu.

Ikväll nattade jag minstingen (lille N) som snart är 1½ år. Vi läser ofta dessa böcker om Leo och Ella av Linne Bie (de är översatta från holländska).

De införskaffades redan när dottern (lilla T) var liten och hon tyckte också mycket om dem. Jag gillar dem också  och det är inte alltid fallet med böcker barnen gillar ;)
De är enkla, tydliga och barnnära. Ämnena är precis mitt i prick i den här åldern.

De små Leo-böckerna har bild och ord på en sida och sedan en situation och en mening på den andra (t.ex. "haklapp" - "Leo tar på sig haklappen").
Ella-böckerna har lite mer text och de "stora" böckerna börjar likna de vanliga bilderböckerna, men är fortfarande mycket enkla och har tjockare papper som håller för den ivrige lille bläddraren.

Det finns ännu fler böcker i den här serien. Vi har en sångbok också, men den kunde jag inte hitta just nu. Lille N:s favorit just nu är "k'adda" - alltså Leo kladdar och kluddar.

Bokhyllerunda: Ö

Överfallet av Harry Mulisch - andra värdskriget och judeförföljelse lämnar ingen oberörd.

Över ytan av Kate Cann - andra boken i en bra ungdomsbokstriologi.

Tvillingsystrarna

En del böcker hoppas man jättemycket på, men när man läser dem så blir det bara "blaha". Jag köpte Tessa de Loos bok Tvillingsystrarna på bokmässan och tänkte att det här blir toppenläsning.

Tvillingsystrarna Anna och Lotte skiljs åt vid sex års ålder när föräldrarna går bort. Anna växer upp hos farfadern i ett strängt katolskt lantbrukarsamhälle i Tyskland. Lotte skickas till släktingar i Holland. Kontakten mellan familjerna är dålig och när andra världskriget kriget startar bryts kontakten mellan de två systrarna. Som vuxen gifter sig Anna med en tysk SS-soldat och Lotte med en judisk man och båda männen dör under andra världskriget. De båda kvinnorna möts på ålderns höst av en tillfällighet på ett kurbad och långsamt lär de känna varandra igen.

Historisk roman, släktsaga och kvinnoöden - låter perfekt! Och den hade fått många priset och fina omdömen. Men tyvärr fångade karaktärerna mig inte alls. Så synd på ett så bra koncept. Men kanske var det bara inte en bok för mig ...

En sorts kärlek

En sorts kärlek av Ray Kluun är den sanna berättelsen om ett ungt framgångsrikt par med en liten flicka och vad som händer när kvinnan drabbas av cancer. Den är skriven ut mannens synvinkel och ger hans perspektiv på sjukdomen.

Han är inte nån vidare sympatisk person. Javisst, han älskar sin fru och försöker ställa upp för henne, men han är en notoriskt otrogen skitstövel innan hon blir sjuk och han är en notoriskt otrogen skitstövel medan hon är sjuk och använder dessutom sjukdomen för att ursäkta det.

Jag är ledsen, men han vinner inte några pluspoäng hos mig. Det tillsammans med de otaliga fotbollsanspelningarna och citat av holländska sångtexter gör inte precis några underverk för berättelsen. Möjligen kan han få ett litet plusför att han faktiskt berättar historien ändå, utan försköning.