 |
| Rec. ex. från författaren - tack! |
När jag läser förlagstexten till boken som landat i min brevlåda fångas jag av frågorna som ställs till läsaren.
"Har vi rätt att bestämma över våra föräldrars livsval? Har vi rätt att bestämma över andras sorg? Och var börjar och slutar egentligen ett moderskap?"
I Härifrån till verkligheten skriver författaren Eva Rydinger om de sköra relationerna i en familj.
När Marianne vinkar av sin dotter Karin och sitt barnbarn som tillbringat flera sommarveckor hos henne, drar hon en lättnadens suck. Visst är det trevligt att ha besök, men måste de stanna så länge? Hon längtar efter att få göra vad hon vill, efter något nytt. För ännu har väl livet mer att bjuda på trots att hon börjar bli till åren. När en sympatisk rörmokare dyker upp i hennes lilla hus kommer plötsligt känslor som Marianne inte hade trott att hon skulle känna igen.
När Karin kommer hem till Stockholm suckar hon över att hon ännu en sommar känt sig tvungen att tillbringa semestern i sitt föräldrahem så att hennes mamma inte ska känna sig ensam. Den gamla skånelängan i Vejbystrand skulle hon dock inte ha något emot att ha som sommarhus. Kanske kan hon förmå sin mamma att flytta till en trevlig och lättskött lägenhet? Karin blev änka för tre år sedan och lever nu ensam med sin son. Hon sörjer sin man djupt och hållet stenhårt fast i minnet av honom och gör allt för att sonen inte ska glömma sin pappa. Sorgen gör att hon får svårt att hantera både vardag och arbete.
Fokus ligger på de två kvinnorna Marianne och Karin, på deras respektive liv och på deras mor/dotter-relation. Marianne är lätt att sympatisera med och det är intressant och lite befriande att få läsa en bok där tankar om kärlek och sex kommer in på ett naturligt sätt även hos en äldre huvudperson. Det finns också mycket sorg hos Marianne. Sorg över saker som inte blev som hon hade hoppats och över tillfällen som gått förlorade. Karin är inte lika lätt att tycka om. Hennes sorg är nästan manisk och det är svårt att läsa om hur den påverkar sonen. I relationen till mamman och bröderna vill hon bara att allt ska vara som det alltid har varit. Minnet av pappan som gick bort för många år sedan ska bevaras och saker ska göras på samma sätt som alltid. I hennes sorg göms dock ett enormt samvetskval och Karins agerande är lättare att förstå vartefter den bilden blir allt klarare. Jag gillade också att läsa de delar av boken som utspelades på Karins arbete på bokförlaget. Det är kanske i mer privat intresse att jämföra med min egen jobbvardag, men kul att se hur den världen framställs.
I Härifrån till verkligheten tecknas två riktigt intressanta kvinnoporträtt. Frågeställningarna är tankeväckande och visar en familjesituation som säkert inte är ovanlig. Det här är en lågmäld men stark roman om förväntningar, låsta roller och brist på kommunikation. Jag hoppas att den hittar många läsare.
På Kulturkollo finns även en mini-intervju med författaren.
Jag har tidigare läst Fotografen av Eva Rydinger.
"Har vi rätt att bestämma över våra föräldrars livsval? Har vi rätt att bestämma över andras sorg? Och var börjar och slutar egentligen ett moderskap?"
I Härifrån till verkligheten skriver författaren Eva Rydinger om de sköra relationerna i en familj.
När Marianne vinkar av sin dotter Karin och sitt barnbarn som tillbringat flera sommarveckor hos henne, drar hon en lättnadens suck. Visst är det trevligt att ha besök, men måste de stanna så länge? Hon längtar efter att få göra vad hon vill, efter något nytt. För ännu har väl livet mer att bjuda på trots att hon börjar bli till åren. När en sympatisk rörmokare dyker upp i hennes lilla hus kommer plötsligt känslor som Marianne inte hade trott att hon skulle känna igen.
När Karin kommer hem till Stockholm suckar hon över att hon ännu en sommar känt sig tvungen att tillbringa semestern i sitt föräldrahem så att hennes mamma inte ska känna sig ensam. Den gamla skånelängan i Vejbystrand skulle hon dock inte ha något emot att ha som sommarhus. Kanske kan hon förmå sin mamma att flytta till en trevlig och lättskött lägenhet? Karin blev änka för tre år sedan och lever nu ensam med sin son. Hon sörjer sin man djupt och hållet stenhårt fast i minnet av honom och gör allt för att sonen inte ska glömma sin pappa. Sorgen gör att hon får svårt att hantera både vardag och arbete.
Fokus ligger på de två kvinnorna Marianne och Karin, på deras respektive liv och på deras mor/dotter-relation. Marianne är lätt att sympatisera med och det är intressant och lite befriande att få läsa en bok där tankar om kärlek och sex kommer in på ett naturligt sätt även hos en äldre huvudperson. Det finns också mycket sorg hos Marianne. Sorg över saker som inte blev som hon hade hoppats och över tillfällen som gått förlorade. Karin är inte lika lätt att tycka om. Hennes sorg är nästan manisk och det är svårt att läsa om hur den påverkar sonen. I relationen till mamman och bröderna vill hon bara att allt ska vara som det alltid har varit. Minnet av pappan som gick bort för många år sedan ska bevaras och saker ska göras på samma sätt som alltid. I hennes sorg göms dock ett enormt samvetskval och Karins agerande är lättare att förstå vartefter den bilden blir allt klarare. Jag gillade också att läsa de delar av boken som utspelades på Karins arbete på bokförlaget. Det är kanske i mer privat intresse att jämföra med min egen jobbvardag, men kul att se hur den världen framställs.
I Härifrån till verkligheten tecknas två riktigt intressanta kvinnoporträtt. Frågeställningarna är tankeväckande och visar en familjesituation som säkert inte är ovanlig. Det här är en lågmäld men stark roman om förväntningar, låsta roller och brist på kommunikation. Jag hoppas att den hittar många läsare.
På Kulturkollo finns även en mini-intervju med författaren.
Jag har tidigare läst Fotografen av Eva Rydinger.
Härifrån till verkligheten
Författare: Eva Rydinger
Förlag: Ordberoende Förlag (2016)
ISBN: 9789187595257
Finns t.ex. hos Bokus eller Adlibris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar