söndag 2 januari 2022

Vi listar 2021


En gammal Kulturkollotradition är att lista kulturåret och vi är några som fortsätter med den traditionen på våra egna bloggar. Du hittar liknande listor hos Helena på Fiktiviteter, Linda på Enligt O, och Anna på Och dagarna går

Låna gärna kategorierna, lägg till och ta bort och skapa din egen lista!

Årets klassiker
Omläsningen av Maria Gripes Skuggan över stenbänken räknar jag som en modern klassiker.

Årets kvinnokamp: 
Att välja ett liv av Marie Lok Björk är en stark berättelse om Ottilia som går från ett liv som en relativt välbeställd handlardottern till ett slitsamt liv som ensamstående mamma och statare.

Årets sorgligaste: 
Shuggie Bain av Douglas Stuart. En sån misär. En så eländig barndom.

Årets gapflabb: 
Inte gapflappsrolig kanske, men Lycka är för losers av Wibke Brueggemann är både allvarlig, charmig och väldigt rolig.

Årets historiska: 
De fyra böckerna i serien Ellens val av Helena Dahlgren och Moa Eriksson Sandberg. Smart, feministisk romance i historisk och akademisk miljö.

Årets obehagligaste: 
Obehaget om kvällarna av Marieke Lucas Rijnevald är verkligen obehaglig och äcklig. Men bra.

Årets dystopi: Den sista migrationen av Charlotte McConaghy

Årets nya bekantskap: 
Mika Månvind och Johan Rundbergs historiska barndeckare som börjar med boken Nattkorpen. Mycket trovärdig miljöskildring och intressanta och mångfacetterade karaktärer. Riktigt bra läsning!

Årets tegelsten: 
Vinnarna av Fredrik Backman (712 sidor)

Årets sämsta: 
Det var nog ändå Haggan av Aase Berg som jag gav upp efter bara ett par-tre kapitel.

Årets återseende: 
En ny bok av Mhairi McFarlane är alltid en högtidsstund. Last Night är kanske författaren minst feelgoodiga bok hittills, men ändå med en speciella Mhairi-stämningen.

Årets huvudperson: 
Nina Hill i The Bookish Life of Nina Hill av Abbi Waxman. En huvudperson man bara vill krama!

Årets lyckopiller:
En sak som ändå har blivit en positiv effekt av pandemin är att man blir glad av det lilla. Varenda gång men lyckas luncha med en trevlig kollega, träffa en kompis eller komma iväg på någon slags evenemang känns som en seger och något att leva på länge.

Årets magplask: 
Hela det här året känns väl som ett enda stort magplask. Det här året också ...
 
Årets läskigaste: 
Älskade barn av Audrey Ashley är inte läskigt som i skräckböcker eller psykologiska thrillers, men det är något alldeles väldigt skrämmande med tanken på att inte kunna älska sitt barn villkorslöst och kanske till och med misstänka att det finns något som inte står helt rätt till med barnet.

Årets debut: 
Den lite annorlunda och charmiga feelgoodromanen 36 frågor om kärlek av Callum Bloodworth - kanske allra mest för att jag följer författaren på Instagram och han är, förutom att vara väldigt glad över att debutera, mycket roligt och bjuder på sig själv och debutlivet med mycket stor självdistans.

Årets överskattade:
Kanske en unpopular opinion, men jag säger Stöld av Ann-Helén Laestadius. Hon har skrivit en bra bok, men inte fantastisk. Den är intressant, men är för mycket ett debattinlägg för att vara en riktigt lyckad roman.
 
Årets underskattade: 
Hjärtlinjer av Brit Bennet är en stark berättelse om familj och klass som jag tycker att många fler borde upptäcka.

Årets scen: 
Det väldigt fina uppsättningen av Sound of Music på Malmö Opera som hela familjen uppskattade. Och Bo Kaspers-konserten som jag fick biljetter till när jag fyllde år. Så härligt att se liveframträdanden igen!

Årets TV-serie: 
Jag har binge-kollat The Good Doctor nu i slutet av året så det är framförallt den som poppar upp i huvudet.

Årets filmupplevelse: 
Biobesöken har inte varit många i år, men i mellandagarna gick vi och såg nya Disney-filmen Encanto som var riktigt fin.

Årets möte: 
Att jag fick träffa Kulturkollovänner och andra bokvänner en helg i Göteborg som var en bokmässehelg fast inte en bokmässehelg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar