Darling – om Lilian och prins Bertil

Darling – om Lilian och prins Bertil är den första delen i serien Kunglig kärlek som kommer på förlaget Lovereads by Forum. Böckerna kommer att ha olika författare och den här berättelsen är skriven av Helena Dahlgren.

Boken börjar i London 1943 mitt under andra världskriget. Lilian Craig är en gruvarbetardotter som har arbetat som modell och skådespelare, men nu under kriget arbetar hon på en fabrik. Hennes make Ivan är soldat och är stationerad i Italien. Genom gemensamma vänner träffar hon en man som presenteras för henne som Prince Bertil of Sweden. Först skämtar hon bort hans titel, men förstår snart att han faktiskt är kunglig. De förälskar sig i varandra, men det finns många hinder för att de ska kunna vara tillsammans – hans ställning och hennes äkta man inte minst. Efter kriget går Ivan motvilligt med på skilsmässa och Lilian flyttar till Sverige för att vara nära Bertil. De lever tillsammans, men Lilian får inte delta i offentliga sammanhang och de får inte gifta sig. När kung Carl XVI Gustaf tillträtt tronen och själv gift sig, bad Bertil om lov att gifta sig med sin Lilian. Paret vigdes i slottskyrkan på Drottningholm 1976 och kunde efter mer än 30 års väntan visa sin kärlek öppet.

Det är spännande att följa Lilians och Bertils kärlekssaga. Det är för många i Sverige en välkänd historia, men i den här boken, i dess blandning av fakta och fiktion, sätter författaren ord på deras känslor och det känns som att vi kommer dem väldigt nära. Den största delen av boken är berättad ur Lilians perspektiv, men det finns också delar som berättas ur Bertils perspektiv. Jag tycker om att bådas röster får ta plats i berättelsen och de har också var och en sin egen unika ton.

Darling är en bok om längtan och plikt, men framförallt är det en bok om stark och tålmodig kärlek.

(den här texten är tidigare publicerad på Kulturkollo)

Kollokillen

Kollokillen handlar om Robin som är 12 år gammal. Den här sommaren ska han åka på kollo för första gången, och han är ganska nervös och oroar sig för att han inte ska få några vänner. Redan vid bussen lägger han märke till Ludvig som är cool och populär, men också väldigt schysst. Robin tänker att de aldrig skulle kunnat bli kompisar hemma i Stockholm, men på kollot gäller inte de vanliga reglerna och de blir goda vänner. Ganska snart inser Robin att det han känner för Ludvig är mer än vänskap, men att våga ta steget att berätta det för Ludvig är väldigt svårt.

Författaren fångar kollomiljön på ett så bra sätt med alla de personligheter och aktiviteter som brukar finnas i ett sådant sammanhang. Det blir så klart en del grupperingar och alla är inte snälla mot varandra hela tiden, men på det stora hela är det en vänlig miljö som lämnar plats åt det viktigaste – skildringen av den första kärleken. Johan Ehn fångar den stämningen och pirrigheten Robin känner på ett väldigt fint sätt. 

Kollokillen är en riktigt bra bok för barn på väg in i tonåren.

(den här texten är tidigare publicerad på Kulturkollo)