Bokhyllerunda: M

Mannen under trappan av Marie Hermansson - en av mina favoritförfattare.

Mig äger ingen av Åsa Linderborg - gripande om att växa upp med en alkoholiserad pappa. Utspelas i mina hemtrakter.

Mannen som älskade Yngve av Tore Renberg.

Andra boken utläst

Det blir allt konstigare. Spännande på ett lågmält sätt.

Bokhyllerunda: L

Livet på en kylskåpsdörr av Alice Kupiers
Lyckans hjul av Kajsa Ingemarsson

Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie

Bokhyllerunda: J

Jag! av Vladimir Majakovskij

Jakaranda av Tamara McKinley

Jag menar nu av Mats Kolmisoppi

Bookcrossing

Jag hade glömt bort fenomenet Bookcrossing, men blev påmind av Flickan & böckerna. Tyvärr kunde jag inte komma år mitt gamla konto utan fick skapa ett nytt. Idag har jag "släppt ut" en bok :)

Är ni Bookcrossare? Jag heter "Västmanländskan" där också.

Bokhyllerunda: I

Is och vatten, vatten och is av Majgull Axelsson - en gripande familjehistoria.

Idun av Johanne Hildebrant - del två i en bronsålderstrilogi.

Intimitet av Hanif Kureshi.

Har läst ut del ett

Jag har läst ut den första av tre böcker i trilogin 1Q84 av Haruki Murakami. Jag gillar det!

Jag ska snart hugga in på den andra delen, men tar kanske en liten pausbok däremellan.

Bokhyllerunda: E

Jag bestämde mig för att undvika titlar som började på "en" eller "ett" och då var det bara dessa två böcker i min bokhylla som började på E.

Expedition L av Erlend Loe - dråplig! Rolig!

Eat, Pray, Love av Elizabeth Gilbert - en ganska överskattad bok.

Nordisk läsutmaning: Grönland

I den nordiska läsutmaningen i juli var det dags för Grönland. Det fanns inte så många böcker av Grönländska författare att välja på, så flera av oss har läst samma böcker. Här kommer en sammanställning:

Saltstoden av Ole Korneliussen fick inte många pluspoäng i den här utmaningen.




Bokföring enligt Monika skriver att det kändes som en flummig feberdröm.

Eli läser och skriver tyckte att den var riktigt gnällig.

I Elinas hylla skriver att det troligen är den av de tråkigaste böcker hon läst.

Inte heller jag tyckte att det var en bok med särskilt många förtjänster. Huvudpersonen var dessutom riktigt osympatisk.




Kalak av Kim Leine är kanske ett gränsfall då författaren egentligen är dansk, men vi bestämde oss för att det ändå var OK eftersom han bott mer än 15 år på Grönland och den här boken till stor del utspelas där.

Eli läser och skriver fick stundtals svårt att andas av all ångest i boken, men tycker att beskrivningarna av Grönland och Kim Leines skicklighet som berättare övervägde.

Lottens bokblogg blev lite förvånad över att hon gillade boken så pass mycket, men tycker att det var en välskriven (om än lite långdragen) skildring av ett missbruk. Även Lotten är förtjust i Leines karga miljöbeskrivningar.

Också för mig var Grönladsskildringen den stora behållningen med den här boken. Huvudpersonen fick jag aldrig något riktigt grepp om och hans öde berörde mig inte så mycket som en sådan svart historia borde göra.

Qivittoq av Ingamaj Beck fick blandat omdöme.

Violens boksida läste med stor behållning och fick mersmak av Becks författarskap. En bok som växer ju mer man tänkte på den enligt Violen.

Min egen läsupplevelse av denna bok var långt ifrån så positiv. Det var helt enkelt en bok som gick mig helt förbi.





Bild från Gothique.

En annan titel av Ingamaj Beck lästes av Gothiques bokblogg. Hon ångrade sig nästan när Kärlekens benämningar kom fram ur bibliotekets magasin, men är glad att hon inte dömde boken efter omslaget. Det var en allvarlig, surrealistisk och humoristisk läsning. Kanske borde fler av oss beställa fram den ut våra biblioteks magasin!









Har jag glömt någon Grönlandsbloggare den här månaden?

I augusti läser vi Norge. Tipsa gärna varandra!

Bokhyllerunda: B

Kom helt av mig med bokhyllerundan. Gör ett försök att komma igenom hela alfabetet.
Nu: B.

Bilden av pappa av Gerdur Kristný och Thelma Ásadísadóttir - en sk. BOAT. En läskig historia om två utsatta flickor i Reykjavik.

Bokhandlaren i Kabul av Åsne Seierstad - om kvinnors villkor och status i Afghanistan. Mycket uppmärksammad bok för några år sedan.

Biblioteket i Babel av Jorge Luis Borges - en bok jag önskar att jag förstått mer av.

Beatlesmanifestet av Einar Már Gudmundsson - en författare till från Island. Inte min favorit av Gudmundsson, men den får vara med ändå.

I havet finns så många stora fiskar

Om man vill ha något lättsamt och trevligt att läsa i sommar så ska man inte välja den här boken. I havet finns så många stora fiskar av Sara Lövestam är visserligen ingen svårläst bok, men den är som ett slag i magen.

Det är en bok om ett svek mot ett barn som är så stort och så obegripligt att det är svårt att finna ord för det.

Den handlar om lilla Malte som redan vet att han inte ska berätta om allt som händer hemma för fröknarna på dagis. Som håller med mamma när hon förklarar att blåmärkena beror på att Malte är klumpig. Som känner igen ljudet av vin som hälls upp i ett glas i köket.
Det handlar om förskolepersonalen som misstänker att något inte står rätt till, men inte vågar konfrontera.
Det handlar om Maltes mamma som tar emot hjälpen från en främmande man utan att ifrågasätta vad han har för intresse av att umgås ensam med ett litet barn. Det är skrämmande att läsa om hur lätt Roger tar sig in i Maltes liv, men frågan är om inte mammans svek och oförmåga (ointresse) av att ta hand om sitt barn är ännu mer skrämmande.

Allt som händer ses av "betraktaren", en person som läsaren från början inte får veta mycket om, men som bit för bit också berättar sin egen historia.

Sara Lövestam berättar skickligt och ger små glimtar av en större bild. En bild som visar att Malte är långtifrån ensam om att vara utsatt och värnlös.

Skickligt är det också hur personporträtten växer fram och att läsaren från början inte vet vilka personer som är "onda" eller "goda". Mer spännande och långt mer obehagligt än många deckare.

En bok som alla borde läsa!

Edward Finnegans upprättelse

Roslund och Hellströms deckare har fått mycket uppmärksamhet, så jag tänkte att jag också skulle ta och läsa en av dem. Jag nappade åt mig Edward Finnegans upprättelse när vi hade bokbyte på jobbet.

Handling:
En man arresterad för misshandel på en Finlandsfärja och när kriminalkommissarie Evert Grens och hans kollegor börjar utreda fallet upptäcker de att mannen lever under falsk identitet.
Ganska snart uppdagas hans riktiga identitet, men också att han enligt alla papper borde vara död - avliden i ett amerikanskt fängelse där han satt dömd till döden för mord. Kan det vara möjligt att någon har kunnat iscensätta sin egen död och rymma från ett "maximum security prison"?
Stockholmspolisen får ett komplicerat fall på halsen. Det blir också ett fall för politiker och diplomater då detta visar sig bli en stor prestigeförlust för USA och de verkligen inte tänker låta ett litet pluttland som Sverige diktera några villkor.

Det här gillar jag med boken:
Att den belyser problematiken med dödsstraff på ett trovärdigt sätt. Som läsare får jag inblick i hur "båda sidor" resonerar och ingendera sida är helt svart eller vit. Boken är inte hjärtat i halsgropen-spännande men har bra läsdriv.

Det här gillade jag inte så mycket:
Att berättelsen hoppade väl mycket mellan olika personer. Jag tyckte också att det var ett evigt tjat om Evert Grens fäbless för Siw Malmkvist och hennes musik. Dessutom var motivet och upplösningen lite väl långsökt för min smak.

Det var dock ganska nöjsam läsning och jag kan nog tänka mig ytterligare någon bok av författarparet om jag skulle springa på någon.

Den som väntar på Grönland ...

... får vänta till efter helgen.
Då kommer i alla fall en sammanställning av lästa och bloggade böcker från Grönland i den nordiska läsutmaningen.

Vi hörs!

Ligger lite efter ...

... med bokbloggandet. De böcker som ligger längst ner i högen kommer jag aldrig till verkar det som.

Grönlandstrio

Temat för juli månad i den nordiska läsutmaningen var Grönland. Det var inte lätt att hitta böcker. Jag kom hem med tre stycken från bibblan och kunde inte välja, så det slutade med att jag lästa alla tre.

Qivittoq någon som flyr

samhället och ger sig ut på

fjället på grund av skuld,

skam eller utanförskap.

Ja, eller egentligen valde jag Qivittoq av Ingamaj Beck. Tyvärr uppskattade jag den inte alls och då tänkte jag jag ville ge Grönland en chans till och då blev det bara så att jag läste de andra två också.

Qivittoq handlar om en ung flickas otrygga och utsatta uppväxt på Grönland och i Danmark. Vi får glimtar av våld, utnyttjande och en dysfunktionell familj. Det hela berättas i korta kapitel och mycket fragmentariskt. Det är nog det som är mitt problem. Jag är inte så förtjust i den fragmentariska berättartekniken och alltför stora hopp i kronologin. Jag tappar tråden och jag tappar intresset.
Detta var inte alls min typ av bok.




Mitt andra försök var Kalak av Kim Leine. Han är inte från Grönland, men har bott och arbetat där i över 15 år och eftersom boken är självbiografisk utspelas den ju också till stor del på Grönland. Den största behållningen i den här boken är just Leines beskrivning av Grönland - dess natur och människorna. Hans kärlek till landet går inte att ta miste på.

I resten av boken är frånvaron av kärlek påtaglig. Ja, eller frånvaron av verklig kärlek kanske jag ska säga, för Kims far hävdar att han älskar honom när han förgriper sig på sin 17-årige son. Kim söker sedan kärlek i de rader av kvinnor han har förhållanden med genom boken. Han gifter sig och blir far till två barn, men har förhållanden vid sidan av med sin hustrus godkännande. Han dövar skammen över faderns övergrepp och skulden över den njutning trots allt kände i deras osunda relation genom sexuella relationer och genom läkemedelsmissbruk. Som sjuksköterska har han inga problem att få tag på droger och hans blir mer och mer fast i missbruket.
Den här boken berör mig kanske inte så mycket som jag trodde att den skulle göra. När den 17-årige Kim flyttar hem till sin far, som han inte träffat på många år, utvecklas snart deras relation till något osunt. De första beskrivningarna av de sexuella övergreppen är ganska magstarka, men jag får inget grepp om huvudpersonen. Han är mycket "flyktig". Saker och ting bara "händer" honom utan hans egen beskyllan eller påverkan. Relationen mellan honom och hans fru är bara en praktisk lösning och hennes "karaktär" är om möjligt ännu mer "fjär". Slutet lämnar mig också med en slags "jaha"-känsla.
Ingen fullpoängare med andra ord.

Den tredje boken i trion var Saltstoden av Ole Korneliussen. Detta är den märkligaste av de tre böckerna. Den inleds med att en namnlös person eldar upp en fiskebår och sedan tar en promenad i en likaså namnlös stad där personen stöter på olika människor och luftar olika åsikter. Som läsare får man aldrig del av vad de anda personerna säger utan endast huvudpersonens svar. Rejält oförskämda svar dessutom. Huvudpersonen är ganska osympatisk och hans åsikter är därefter. En av bokens få fördelar är att den är ganska kort. Jag ägnade mestadels av lästiden åt att fundera på vilken den namnlösa staden kunde tänkas vara. Men ett citat fastnade hos mig, så läsningen lämnade mig inte helt utan oberörd:

Sammantaget så var inte Grönlandsläsningen någon höjdare alltså.

Hur har det gått för er andra?

Nästa månad är det Norge som gäller igen. Vad läser ni då?

Twittrar ni?

Hörrni - ni som hänger på Twitter. Hur får jag bokbloggens inlägg att hamna i mitt Twitterflöde?

Bokbytarlådor

Kolla in det här. Vilken rolig grej!

Bokhyllerunda: V

Vi i villa av Hans Koppel
Vinteräpplen av Josefine Sundström - tyckte jag mycket om.
Vishnus död av Manil Suri - läckert omslag i guld och starka färger.

Bokhyllerunda: G

Grabben i graven bredvid av Katarina Mazetti - för att den är så söt.

Glennkill - en fårdeckare av Leonie Swann - för att den är just det. En fårdeckare. Obetalbart!

Bokhyllerunda: F

Förvandlingen av Anne Weale - är en "skämsbok". Tantsnusk i allra högsta grad. Men jag gillar den och läser om den då och då.

Fugledansen av Ingvar Ambjörnsen - boken bakom filmen Elling.

Flickan från ovan av Alice Sebold - om en flicka som blir våldtagen och mördad och sedan tittar ner på sin förtvivlade familj och jakten på förövaren från "ovan".