 |
| Rec.ex. från Kartago - tack! |
I marknadsmaterialet står det att det är "en roman för fantasy- och science fictionnördar, i samma anda som Douglas Adams och Neil Gaiman."
Spännande!
Huvudpersonen CJ bär vissa likheter med författaren själv. Han är till exempel konstnär och har en fru som heter Marianne Lindberg. Jag tror även att en dotter vid namn Nina flimrar förbi. Här finns också helt realistiska Stockholmsmiljöer.
Men ganska snart börjar det hända märkliga saker i berättelsen. CJ:s kropp tas nämligen över av utomjordingen Ho-Jaj som är en hermafrodit från planenten Elgebar. Hen har studerat jorden och människorna från många hundra ljusårs avstånd med stort intresse och bestämmer sig för att skicka telepatiska tankevågor till en jordbo och det slumpar sig att CJ är den som hade rätt förutsättningar.
Att det som händer sedan är surrealistisk är inte att överdriva. Det förekommer hypnotiserade Säpo-tjänstemän, märkliga evighetsmaskiner och övernaturliga krafter. Beskrivningarna av Ho-Jaj och hans planet är också minst sagt märkliga. Och vad är det egentligen som pågår på Rosenbad?
I berättelsen lyckas författare även väva in såväl Karl XII som Christoffer Polhem (den senare är märkligt nog väldigt lik tecknaren Jan Lööf).
Det är ett nätt litet äventyr på 95 sidor, men det är actionspäckat hela tiden. Det är en mycket konstig bok (men konstig på ett bra sätt) och den är bitvis riktigt roligt. Boken sägs också vara en samhällssatir och visst kan jag se bitar av det vad gäller till exempel Ho-Jajs reflektioner om att Tellus-borna tar så dålig hand om miljön och sina naturresurser. Men jag tror faktiskt att man kan läsa boken helt utan att reflektera över eventuell satir och fortfarande ha riktigt stor behållning av den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar