måndag 16 februari 2015

Mormor hälsar och säger förlåt

Fredrik Backman är allra bäst i krönikeform, men jag gillade hans bok om Ove och tänkte så klart ge Mormor hälsar och säger förlåt en chans också.

När Elsas mormor dör förlorar hon sin bästa vän. Kanske sin enda vän. Elsa har det nämligen inte så lätt med att umgås med jämngamla. Eller med någon alls. Men Elsa har fått ett uppdrag av sin mormor:

"Som ett sista äventyr ger hon då Elsa en serie brev, där mormor ber sina grannar om ursäkt. De leder Elsa till en trappuppgång fylld av militanta bostadsrättsivrare, fanatiska kaffedrickare, kamphundar, monster, fyllon och helt vanliga kärringar. Men de blir också upptakten på en historia där ett barn försöker lära sig acceptera att alla man älskar ska dö, och där hon bit för bit får veta sanningen om både kungariket Miamas och sin mormor."

Min mormor hälsar och säger förlåt är en magiskt sagobok och en sorgeberättelse på en och samma gång. I början är jag inte helt såld, men sakta dras jag in i berättelsen och dess märkliga persongalleri. Underhållande.

Jag har tidigare läst En man som heter Ove och Saker min son behöver veta om världen av samma författare.

4 kommentarer:

  1. Har läst En man som heter Ove och Britt-Marie var här och tokälskar de böckerna. Har de andra två och skall försöka få dem lästa under våren. Längtar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kommer nog läsa Britt-Marie var här förr eller senare också.

      Radera
  2. Ove älskade jag, Mormor var inte min grej riktigt, och så kom Britt-Marie. Jag stod inte ut med henne! Jag tror jag blev för kär i Ove för jag och Backmans böcker hittar liksom inte varandra efter Ove.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte den här var jobbig i början med fantasivärlden och det konstiga djuret, men den blev bättre sen.

      Radera