lördag 16 juni 2018

Om en läshelg på Malören



För precis en vecka sedan var jag på ön Malören utanför Kalix precis vid den här tiden på dygnet och tittade ut över horisonten i en natt som aldrig blev mörk. Jag längtar tillbaka lite faktiskt.

Jag önskar att jag hade kunnat behålla det lugn jag kände där ute, men veckan har varit ganska galen så jag har inte haft tid att skriva någon om dagarna där förrän nu.

Jag trodde nog när jag åkte att jag skulle gilla ett äventyr i norr, men jag var inte helt beredd på precis hur mycket jag skulle tycka om just Malören. På "papper" låter det inte precis som min grej (läs: utedass), men oj, vad jag blev förtjust! Ön är vansinnigt vackert på ett kargt sätt. Havet, horisonten, ljuset - och lugnet. Jag lovar att stressnivån sjönk märkbart i samma stund som jag satte fötterna på ön. 

Vi bodde på det alldeles nyöppnade Malören Lodge där värdparet Hanna och Patrik tog väl hand om oss. Lägg därtill massor av lästid, fint sällskap och god mat - vad sägs till exempel om att få prosecco och Kalixlöjrom på tunnbröd som fredagsmys. Det kan nästan inte bli bättre. Malören är ett perfekt ställe för avkoppling. Vi hade också turen att bli guidade runt ön och få del av öns spännande historia. Flera promenader blev det, bastubad (och bad i havet för somliga - inte för mig) och en titt på utsikten uppe från fyren.

En natt sov vi också inne i Kalix. Lotta tog med oss till en fin restaurang med fantastisk utsikt på Luppioberget. Innan vi tog oss till flygplatsen promenerade vi i Kalix och tittade bland annat på den fina kyrkan och klockstapeln.

Den här resan var en upplevelse som jag inte vill vara utan! Mina medresenärer Anna, Linda och Annette har också bloggat om sina upplevelser, så titta in hos dem också. Och tack Lotta för att du visade oss din vackra del av världen.

Fyra böcker hann jag läsa: Mödrarnas söndag av Graham Swift, PS. Jag gillar dig fortfarande av Jenny Han (dessa två hade jag iofs redan börjat lite på innan resan), En helt vanlig familj av Mattias Edvardsson och Under två timmar av Hanna Landahl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar