Kvinnorna på 10:e våningen

Jag tyckte att Karin Alfredssons första deckare 80º från Varmvattnet var riktigt spännande, så jag ville så klart läsa Kvinnorna på 10:e våningen, nu när den kommit i pocket.

Även i denna bok är läkaren Ellen Elg huvudperson. Hon arbetar som volontär på ett sjukhus i Hanoi i Vietnam och där får hon hantera offer för flickprostitution och sexuell misshandel. Hon blir också misstänksam när ett alltför stort antal förlossningar på sjukhuset slutar med dödfödda barn.

Ja, ni förstår att det är upplagt för intriger och även om det är en rätt lättsmält, så tycker jag att Alfredsson gör ett bra jobb. Det blir inte bara en deckare med fokus på att komma fram till upplösningen, utan det finns också ett par intressanta kvinnoporträtt.

Igelkottens elegans

Jag hade riktigt höga förväntningar på Igelkottens elegans av Muriel Barbery. Många hade läst den och höjt den till skyarna. Vissa strök under meningar i den och använde dem som visdomsord. Det är nästan aldrig bra att ha för höga förväntningar på en bok …

Jag tror att jag kanske inte helt förstod boken. Det filosofiska i den gick mig kanske något lite över huvudet. Och jag strök inte under en enda mening. Men jag gillade den absolut! Porträtten av den lillgamla tolvåringen Paloma Josse och den äldre portvakterskan Renée Michel är strålande!

Båda bor i en fastighet i Paris välbärgade kvarter. Paloma försöker förgäves bete sig som sina jämnåriga, men hon tycker livet är absurt och har bestämt sig för att ta livet av sig på sin trettonårsdag. Renée älskar konst, musik, filosofi och litteratur, men hon gömmer sig bakom schablonbilden av en vresig och obildad portvakt. Renées och Palomas vägar korsas när en lägenhet i huset blir ledig och den japanske affärsmannen Kakuro Ozu flyttar in.

Det är en bok som man blir alldeles glad och varm av, även om berättelsen inte är helt lycklig. Jag tycker speciellt om vartannat kapitel berättas av Paloma och vartannat av Renée och jag gillar också att förlaget har använt två olika översättare. Jag hoppas att det är för att behålla de två huvudpersonernas olika berättarstil och inte av någon krass ekonomisk anledning för att kunna översätta boken snabbare. Men det spelar kanske ingen roll, för det blev väldigt bra.
Och titeln – den är väl bara för suverän!

Läs hörrni!
(men nu har jag kanske fått upp era förväntningar för mycket …)

Blandat blod

Blandat blod av Katarina Mazetti är första delen av romanserien Släkten. Det är en ny serie från Historiska Media som kommer att följa flera generationer av en fiktiv släkt i Sverige och på så sätt berättas samtidigt Sveriges historia, från vikingatid fram till nutid.

Den första boken utspelas under sent 900-tal. En kall vinternatt försvinner Alfdis från gården på Möckelön i Blekinge och lämnar sin man Säbjörn och sina två små söner Svarte och Kåre utan förklarning. Hennes make och hennes syster, völvan Arnlög, söker efter henne i många år. Säbjörn blir tungsint och lättretlig, och när också hans yngste son Kåre försvinner tror han att det vilar en förbannelse över gården.

Säbjörns äldste son Svarte blir handelsman och reser till Kiev i rusernas rike. Där träffar han sidenhandlardottern Milka som, tillsammans med sin bror och två slavinnor, tvingas fly med Svarte norrut när Kiev belägras. Kåre har också återvänt hem och plågas av mardrömmar om hemska upplevelser som han vägrar att berätta om. När bröderna möts igen uppstår en fejd som varar tills gåtan med Alfdis försvinnande får sin lösning. En ny släkt bildas när den enkla båtbyggarsläkten från Blekinge och den kultiverade sidenhandlarsläkten från Kiev möts.

Mazetti berättar på ett trovärdigt sätt om vikingatidens människor. Hon använder stildrag från den isländska sagan, t.ex. omskrivningar som Säbjörn hette en man …”, som ger känslan av att den här historien berättats muntligt i långa tider. Berättelsen är lättillgänglig och spännande. Jag ser fram emot fler dela i serien. Det blir intressant att se hur det utvecklas då det är olika författare som ska skriva de olika böckerna.

My Sister, My Love

Det är väl knappast någon hemlighet att jag gillar Joyce Carol Oates, men den här fick jag slita lite med. Både för att det är en riktigt tjock bok och för att jag inte fick upp något flyt i läsningen. Det kan ju iofs ha att göra med att jag läste flera andra böcker under tiden …

My Sister, My Love är baserad på den verkliga historien om en sexårig barnstjärna och skönhetsdrottning som hittas mördad i källaren till familjens hus. Mordet visade tecken på sexuell brutalitet och det spekulerades i om någon familjemedlem var skyldig. Fallet väckte enormt intresse i media och det ännu olösta mordfallet är ett av de mest omtalade i USA.

I My Sister, My Love berättar Joyce Carol Oates sin egen version. Ja, eller rättare sagt brodern Skylers version. För det är Skyler som tio år efter mordet berättar historien om sin syster (som i boken kallas Bliss), sin dysfunktionella familj, de händelser som leder fram till mordet och vad som hände efteråt. Föräldrarna framstår som allt annat än sympatiska och bryr sig mer om pengar och status än hur deras barn mår. Det mest beklämmande är nästan hur mamman utnyttjar dotterns död för att själv hamna i strålkastarskenet, när dotter inte längre kan ”uppträda”.

Det är en ångestfylld berättelse om barn som inte får vara barn. Oates tar en sann berättelse och broderar ut den med saker och händelser som hade kunnat inträffa och ger historien sitt eget tänkbara slut. Det är inte min favoritbok av författaren, men den har ett intressant berättargrepp och är väl värd att läsa.

Allt som återstår

Det var ett tag sedan jag läste Allt som återstår av Elin Boardy. Det var en bok som jag inte visste någon om, men jag föll för det fina omslaget.

Allt som återstår utspelas på en gård Bohuslän i början av 1900-talet. Det karga landskapet gör inte livet på gården lätt. Emma är bara sjutton år när hon blir gravid med drängen Emil. De gifter sig och får fler barn i snabb takt. De andra syskonen söker sig bort – tre av dem ända till Amerika – och Emma blir den som stannar kvar och tar hand om gården med sin far. Men efter hennes pappas bortgång försämras förhållandena alltmer. Jag gillar ju både historiska berättelser och familjesagor, men det här är framförallt en vemodig bok om ett vanligt kvinnoöde.

På baksidan står det att detta är ”en berättelse om en kvinna, som i sin vanlighet blir alldeles unik” och jag tror att det är just det jag tycker om med den här boken.

Syster min

Ytterligare en bok som legat länge i väntan på att bloggas - Syster min av Barbara Voors.

Saskia och Klara är tvillingar, men en dag försvinner Klara. Tio år senare återvänder Saskia från Amsterdam till Stockholms skärgård för att städa ur familjens sommarhus. På vinden finner hon ett gulnat tidningsurklipp och en kartong med Klaras dagböcker och de visar sig vara ställda till henne själv. Saskia tvingas till att ta tag i minnet av den försvunna systern och när hon läser breven kommer sanningen om tvillingsystern långsamt fram. Upplösningen är kanske lite väl detaljerad – ibland är det roligare att lämna lite åt läsarens fantasi.

Det här är en mordhistoria, en kärleksroman och en vänskapsroman. Språket är riktigt, riktigt vackert och ibland tar det över från berättelsen som inte alltid bär ändra fram. Men det gör inget för det är en njutning att läsa boken ändå. (Den här sekvensen läste jag precis dagarna innan vår lilla tjej fyllde 1 år och den gick rakt in i hjärtat.).