Idag på den internationella kvinnodagen deltar jag i en bloggstafett med kvinnotema som Kulturkollo anordnar. Jag tar över stafettpinnen från Lottens bokblogg.
Jag hade först lite svårt att komma på vilken kulturell kvinna jag skulle skriva om, men kom till slut fram till att jag inte skulle skiva om bara en kvinna, utan om flera, nämligen om några av de kvinnliga författare jag läste under min uppväxt och som man kan säga gjorde mig till läsare.
Jag tror den första författaren jag slukläste böcker av var Lisbeth Pahnke. Hennes hästböcker om Britta och Silver har jag läst flera gånger om. Jag var egentligen ingen hästtjej som hängde i stallet, men jag älskade att läsa hästböcker och att göra långa listor med hästnamn.
När jag tröttnade på hästar gav jag mig in i mysteriernas värld. Min mammas gamla Kitty-böcker av Carolyn Keene var startpunkten och som tur var fanns det ju en nästan oändlig mängd böcker att fortsätta med. Det var först långt senare som jag fick reda på att författarnamnet var en pseudonym och att det var en lång rad med spökförfattare som låg bakom böckerna.
Sedan öppnade
Martha Sandwall-Bergström en dörr till genren "fattigt och eländigt", som jag uppskattar väldigt mycket än idag.
Kulla Gulla-böckerna om den föräldralösa torparflickan som var så god och fin trots allt elände hon fick stå ut med slog an något hos mig som ledde till Gunborg Wilds Karolin-serie, via
Lena Kallenbergs böcker om flickornas situation i 1880-talets Sverige och Margit Söderholms bondromantik för att så småningom hittade jag författare som till exempel
Vibeke Olsson, Moa Martinsson och
Kerstin Ekman.
Men som så många andra hade även jag en period när jag läse allt av Maria Gripe. Det var inte Skugg-serien som var min favorit utan Tordyveln flyger i skymningen och Glasblåsarens barn som jag läser om flera gånger.
Jag läste i stort sett allt som kom i min väg - från de slitna Barbara Cartland-pocketböckerna som fanns i mina farföräldrars stuga, till Jackie Collins-böcker jag nopade ur min mammas bokhylla när jag var alldeles för ung för innehållet, men de kvinnliga författarna har alltid varit ett självklart val och de fortsätter i stor utsträckning att vara det.
Det här blev så klart ett väldigt personligt urval och det finns många fler att nämna. En del författare anses kanske mindre fina än andra, men alla vägar som leder till läsning är bra vägar. Och längs min väg fanns också flera kvinnor - min mormor, min mamma, min faster, mina låg- och mellanstadielärare och en fantastiskt folkbibliotekarie - som såg till att det alltid fanns böcker att läsa. Tack alla!
