Läsutmaning 3: Läsutmaning in overload 2022

Jag tror också att jag kommer att hålla ett öga på den här listan från @books_in_overload och se hur många kryss jag kan få ihop på den.
#lasutmaninginoverload2022

Läsutmaning 2: Upplev världen med Kaffe och kultur

En annan utmaning som verkar kul är världsomseglingen tillsammans med @kaffeochkultur
Kulturupplevelser från ett land i månaden. Skoj!
#kaffeochkulturvärlden

Läsutmaning 1: Läs dina nedrans hyllvärmare

Läsutmaningar ska man ha! Ja, i alla fall jag. Mest för att inspireras av, sen är det inte så farligt om jag inte klarar dem.
Läsutmaning ett är ett bra recept mot den ständiga kampen mot hyllvärmarna. Det är så lätt att bara välja nytt hela tiden och på något sätt kommer man aldrig fram till de där gamla godingar i hyllan. Så jag hänger på #läsdinanedranshyllvärmare hos @grefvinnan

Vi listar 2021

En gammal Kulturkollotradition är att lista kulturåret och vi är några som fortsätter med den traditionen på våra egna bloggar. Du hittar liknande listor hos Helena på Fiktiviteter, Linda på Enligt O, och Anna på Och dagarna går, 

Låna gärna kategorierna, lägg till och ta bort och skapa din egen lista!

Årets klassiker: 

Omläsningen av Maria Gripes Skuggan över stenbänken räknar jag som en modern klassiker.

Årets kvinnokamp: 

Att välja ett liv av Marie Lok Björk är en stark berättelse om Ottilia som går från ett liv som en relativt välbeställd handlardottern till ett slitsamt liv som ensamstående mamma och statare.

Årets sorgligaste: 

Shuggie Bain av Douglas Stuart. En sån misär. En så eländig barndom.

Årets gapflabb: 

Inte gapflappsrolig kanske, men Lycka är för losers av Wibke Brueggemann är både allvarlig, charmig och väldigt rolig.

Årets historiska: 

De fyra böckerna i serien Ellens val av Helena Dahlgren och Moa Eriksson Sandberg. Smart, feministisk romance i historisk och akademisk miljö.

Årets obehagligaste: 

Obehaget om kvällarna av Marieke Lucas Rijnevald är verkligen obehaglig och äcklig. Men bra.

Årets dystopi: Den sista migrationen av Charlotte McConaghy

Årets nya bekantskap: 

Mika Månvind och Johan Rundbergs historiska barndeckare som börjar med boken Nattkorpen. Mycket trovärdig miljöskildring och intressanta och mångfacetterade karaktärer. Riktigt bra läsning!

Årets tegelsten: 

Vinnarna av Fredrik Backman (712 sidor)

Årets sämsta: 

Det var nog ändå Haggan av Aase Berg som jag gav upp efter bara ett par-tre kapitel.

Årets återseende: 

En ny bok av Mhairi McFarlane är alltid en högtidsstund. Last Night är kanske författaren minst feelgoodiga bok hittills, men ändå med en speciella Mhairi-stämningen.

Årets huvudperson: 

Nina Hill i The Bookish Life of Nina Hill av Abbi Waxman. En huvudperson man bara vill krama!

Årets lyckopiller:

En sak som ändå har blivit en positiv effekt av pandemin är att man blir glad av det lilla. Varenda gång men lyckas luncha med en trevlig kollega, träffa en kompis eller komma iväg på någon slags evenemang känns som en seger och något att leva på länge.

Årets magplask: 

Hela det här året känns väl som ett enda stort magplask. Det här året också ...

 
Årets läskigaste: 

Älskade barn av Audrey Ashley är inte läskigt som i skräckböcker eller psykologiska thrillers, men det är något alldeles väldigt skrämmande med tanken på att inte kunna älska sitt barn villkorslöst och kanske till och med misstänka att det finns något som inte står helt rätt till med barnet.

Årets debut: 

Den lite annorlunda och charmiga feelgoodromanen 36 frågor om kärlek av Callum Bloodworth - kanske allra mest för att jag följer författaren på Instagram och han är, förutom att vara väldigt glad över att debutera, mycket roligt och bjuder på sig själv och debutlivet med mycket stor självdistans.

Årets överskattade:

Kanske en unpopular opinion, men jag säger Stöld av Ann-Helén Laestadius. Hon har skrivit en bra bok, men inte fantastisk. Den är intressant, men är för mycket ett debattinlägg för att vara en riktigt lyckad roman.

 
Årets underskattade: 

Hjärtlinjer av Brit Bennet är en stark berättelse om familj och klass som jag tycker att många fler borde upptäcka.

Årets scen: 

Det väldigt fina uppsättningen av Sound of Music på Malmö Opera som hela familjen uppskattade. Och Bo Kaspers-konserten som jag fick biljetter till när jag fyllde år. Så härligt att se liveframträdanden igen!

Årets TV-serie: 

Jag har binge-kollat The Good Doctor nu i slutet av året så det är framförallt den som poppar upp i huvudet.

Årets filmupplevelse: 

Biobesöken har inte varit många i år, men i mellandagarna gick vi och såg nya Disney-filmen Encanto som var riktigt fin.

Årets möte: 

Att jag fick träffa Kulturkollovänner och andra bokvänner en helg i Göteborg som var en bokmässehelg fast inte en bokmässehelg.

Älskade barn

Älskade barn av Ashley Audrain är en bok som ställer frågan om man alltid ovillkorlig kan älska sitt barn. Blythe längtade efter att få ge sina barn all den kärlek hon själv inte blivit bortskämd med som barn. Men när första barnen Violet föds är det svårare än hon hade kunnat ana att knyta an till dottern. Det går så långt att hon börjar misstänka att det måste vara något som är fel med Violet, men ingen tar hennes farhågor på allvar - Violet är ju bara ett oskyldigt barn.

Skrämmande och gripande om ett föräldraskap som inte blev som Blythe hade hoppats på.

Amerikansk jord

Lydia och hennes åttaåriga son Luca blir vittne till att medlemmar i en knarkkartell hämnas på hennes journalistmake som skrivit ett avslöjande reportage genom att skjuta honom och ytterligare femton familjemedlemmar vid en grillfest i trädgården.

Lydia flyr med sin son. Hon vet först inte var de ska ta vägen, men snart blir hon varse att kartellen har ögon och öron överallt i Mexiko och att de inte kommer att vara trygga förrän de tar sig över gränsen och in i USA. Flyktvägen är kantad med obeskrivliga faror som är svåra för en vuxen att klara, än mindre ett litet barn. Men Lydia är desperat och gör allt hon kan för att rädda sig och sonen - de enda som är kvar av deras familj.

Amerikansk jord av Jeanine Cummins är en dramatisk och stundvis otäck skildring och det är extra gripande att läsa eftersom händelserna i boken inte är fiktiva, även om personerna är det. Denna flyktväg är det enda alternativet för många människor som är tvingade att fly våld och hot.

Jag vet att boken fått blandad kritik, men för mig var det en av de bästa läsupplevelserna 2021.

Shuggie Bain

En bok som beskriver så mycket misär och elände som Douglas Stuarts uppväxtskildring Shuggie Bain gör borde vara svår att ta sig igenom. Visst är det bitvis väldigt tungt, men det är också mycket gripande. Någon gång måste det ju gå Shuggie väl tänker jag och läser vidare för att få veta.

Det här är en roman med fattigdom, frånvarande fäder, missbruk och missförhållanden. Bostadsförhållanden och tandvård beskrivs på ett sådant sätt att det är lätt att glömma att bokens handling tar plats i 80-talets Glasgow och inte för mycket längre sedan. Staden är svårt präglad av arbetslöshet och ett tufft politiskt klimat. Shuggie är den som tar hand om sin svårt alkoholiserade mamma, den som aldrig riktigt passar in och han drömmer om ett annat liv.

Stark läsning!

Hjärtlinjer

Tvillingsystrarna Desiree och Stella rymmer som tonåringar till New Orleans. Där upptäcker Stella att hon är så ljushyad att människor betraktar henne som vit. Det ger henne helt andra möjligheter än Desiree och de båda systrarnas liv utvecklas åt helt olika håll.

Hjärtlinjer av Brit Bennett är en fantastiskt välberättad och rörande roman om familj, tillhörighet, ras och klass. Rekommenderas varmt!

Just nu i januari 2022

Årets första "just nu"-inlägg blir på årets första dag. Dags att kolla det kulturella nuläget med en liten enkät. Du hittar svar på frågorna också hos Och dagarna går,  Enligt O och Fiktiviteter. Svara gärna själv också!

Just nu läser jag ut böcker jag inte hann avsluta innan årsskiftet. Jag blandar mellan Moster Paulas kattkafé av Charlie Jonas och Bumerang av Tatiana de Rosnay.

Just nu tittar jag inte på något speciellt. Det blev lite många julfluff-filmer i december och i jul och under mellandagarna har det varit fokus på umgänge och lite läsning när tiden tillät. Men jag planerar att se jubileumsprogrammet om Harry Potter-filmerna som fyller 20 år i år, och maken och jag ser fram emot att kolla på Station Eleven när vi hittar tid till det. Jag är nyfiken på hur de har lyckats med filmatiseringen av boken av Emily St John Mandel.

Just nu lyssnar jag på Olivia Rodrigo som dottern precis introducerat mig för.

Just nu längtar jag efter de kulturevenemang jag har bokat in i vår. Hoppas, hoppas att de blir av! Jag ska åka till Stockholm i januari och se Rain Main med Jonas Karlsson och Robert Gustavsson. I februari är det dags för läsretreat i Varberg och i mars är det inplanerat både Jesus Christ Super Star med Peter Jöback och Ola Salo och en konsertversion av Kristina från Duvemåla. Peppen är stor!