Aida slänger ur sig idén om att hålla i ett stort öppet julfirande för ensamma mest för att slippa ta juljouren på socialkontoret där hon jobbar. Men sagt är sagt och nu har hon fullt upp med planeringen samtidigt som hon försöker ta hand om sina två döttrar.
Milo kämpar på med skolans krav och försöker hålla sig undan sina föräldrar som bedriver en slags tyst krigsföring hemma. En dag skickar hans mamma hem honom till en gammal tant som behöver hjälp med att sätta upp en julgardin. Han går motvilligt dit utan att inse att det mötet kommer att förändra mycket i hans liv.
Margit bor ensam i en stor villa där saknaden efter hennes man gör sig påmind i alla rum. Hon märker att hennes släktingar har börjat räkna bort henne på grund av ålder, men själv tycker hon att det finns mer kvar att ge även vid 78-års ålder. Kanske är det därför hon svarar på en okänd persons Facebook-inlägg där hjälp sökes för att orda en julfest.
Aida, Marit och Milo bildar en udda trio som jobbar tillsammans för att kunna erbjuda ensamma personer en plats att gå till på julafton. Motgångarna är många, men på något sätt hittar de vägar fram och under tiden växer en vänskap fram dem emellan. I boken finns ett ganska stort persongalleri med kollegor, familj, vänner och grannar som på olika sätt får betydelse för handlingen, men i centrum finns dessa tre - Aida, Margit och Milo - som kanske är de som allra mest behöver julfesten.
Det är något visst med berättelser som innehåller generationsöverskridande vänskap och i den här boken är det väldigt lyckat. Det är en otroligt varm och mysig berättelse som på ett tydligt sätt visar att det inte är att komma fram till målet som är det viktigaste, utan de vänskapsband man knyter på vägen dit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar