För mig har nog hem också med naturen att göra. När jag skrev ett blogginlägg här om novellsamlingen Västmanland av Sven Olov Karlsson, gjorde jag den här reflektionen:
När jag åker "hem" är den är det ändå något i mig som klickar på plats.
Jag är inte rapsfält och hav.
Jag är granskog och insjöar.
Har du något som du känner så där undermedvetet att det är det här som gör hemma till hemma för mig? Något utöver det mer uppenbara som var man bor eller har sin familj.
Jag har fått ett exemplar av boken av Natur & Kultur att lotta ut bland de som besöker bloggen. För att vara med i utlottningen vill jag att du lämnar en kommentar här och berättar vad som är hem för dig. Det finns inget krav på att vara från Västmanland så klart, men om du är det så vore det roligt om du berättar vilken ort du kommer ifrån (själv är jag från metropolen Surahammar).
Vinnaren lottas på söndag (24/4) efter klockan 21.
Update: Slumpgeneratorn har valt en vinnare av boken. Jag säger grattis till Helena!
Mejla din adress så kommer boken med posten.
Update 2: Eftersom jag inte hört av Helena, så får jag dra en nu vinnare. Även denna gång får slumpgeneratorn avgöra och jag säger grattis till Jenny H! Hör av dig med adress, så postas boken till dig.
Hem för mig är där jag bor just nu, i Arboga, i Västmanland, sedan 2010. Innan dess bodde jag i Västerås. Västerås var min hemstad mellan 1990 och 2010. Så även om jag inte är västmanlänning i grunden är jag nog det i hjärtat.
SvaraRaderaÄndå är det lustigt, det där med hem, för jag är född och uppvuxen i Umeå, fram till dess att jag fyllde 11 år, så Umeå är något speciellt för mig. Inte på det viset att jag längtar dit, för det gör jag inte. Jag längtar inte ens tillbaka till Västerås; jag trivs bättre här, i Arboga. Men Umeå och Västerbotten är ändå speciellt, och jag är nog fortfarande lite av norrlänning - har spår kvar av dialekten, även om jag försökte sudda bort den när jag flyttade till Västmanland.
Men Umeå slår ändå an en nostalgisk ton i mig, och jag är nostalgisk när jag besöker hemtrakterna - vilket händer väldigt sällan. Umeå betyder barndom för mig, men det gör också Västerås, eller kanske ändå mer ungdom. Och Arboga är min vuxenstad.
Hursomhelst är Västmanland hemma för mig. Så jag är gärna med på utlottningen som du förstår!
Så roligt att höra om ditt "hemma" :)
RaderaJag ä född å uppvuxen i Surahammar där ja även bor.
RaderaHar alltid sagt hemma om Sura även när ja bodde i Uppsala.
Men ja gillade inte storstan så d blev en flytt hem igen till lilla Sura i Västmanland.
Mvh Marie
Hej Marie! Nu ser jag din kommentar :)
RaderaDen första vinnaren hörde aldrig av sig, så jag fick dra en ny och det blev du Jenny - grattis! Hör av dig med adress på:
Raderavastmanlandskan (at) gmail (punkt) com
Hej!
SvaraRaderaJag har precis som dig inte bott i Sura på läääänge men ändå är Sagavägen det "riktiga" hemma! Sura kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta :)
Kram Anette Rydberg
Kul att du tittade in Anette :)
RaderaHem för mig är mitt i Västmanland.
SvaraRaderaMitt röda hus med vita knutar som står i byn där jag alltid bott.
Mysigt!
RaderaGrattis Helena - boken är din!
RaderaMejla adressen till din röda stuga på vastmanlandskan (at) gmail (punkt) com så skickas boken till dig!
Hej Helena!
RaderaJag är ledsen, men om du inte hör av dig senast imorgon 1/5 så måste jag dra en annan vinnare.
Sura och Kapellgärdet kommer alltid att vara hemma för mig även om jag flyttade efter gymnasiet 1979 och har bott i Stockholm sedan början på 80-talet. Rötterna är starka!
SvaraRaderaHälsningar,
Mikael Stridh
Tack för att du berättade om ditt hemma.
RaderaJa, jag åker ju också hem ... till Hallsta. Och pappa hann visa alla sina svamp- och hjortonställen i Lisjöskogarna innan han dog.
SvaraRaderaDet kanske man alltid kommer att göra.
Radera