Hotellet i hörnet av bitter och ljuv

Hotellet i hörnet av bitter och ljuv av Jamie Ford är ännu en bok som jag plockade åt mig på bokbytesdagen på jobbet.

Handling:

I mitten av 80-talet öppnas ett gammalt hotell i Seattle efter att i många år stått förfallet och igenbommat. I källaren hittas en mängd tillhörigheter från japanska familjer. Saker som blev kvarlämnade då familjerna tvångsinternerades efter angreppet på Pearl Harbour 1941.

Hos Henry Lee väcker upptäckten gamla minnen. Minnen från barndomen i Chinatown. Minnet av den starkt nationalistiska fadern som avskydde allt japanskt och ville uppfostra Henry enligt gamla kinesiska traditioner. Trots detta skickar fadern honom till en amerikansk skola. Där träffar han Keiko - en flicka med japanska föräldrar, men som i alla avseenden anser sig vara amerikanska. De blir vänner, men måste hålla det hemligt för Henrys far. När Keiko och hennes familj blir tvångsförflyttade gör Henry allt som står i hans makt för att få träffa Keiko och hjälpa henne och han bryr sig inte länge om faderns ogillande.

Det här tyckte jag om med den här boken:
Det mesta faktiskt. Jag tycker om blandningen mellan nutid och dåtid. Jag tycker om att jag som läsare får små bitar av berättelsen i taget. Jag tycker om sättet den är berättad på. Jag tycker om porträttet av både den unge och den gamle Henry Lee. Det är ingen "åh, den här boken är så bra att jag inte kan sluta läsa"-bok, men det är bra läsning och en intressant del av amerikansk historia som jag visste väldigt lite om.